Sex misstag som har gjort människan gott

Vetenskapshistorien är full av misslyckade experiment och oväntade händelser. Oftast leder det inte till mer än fördjupade veck i pannan och nya besvärliga frågetecken. Men ibland spelar den rena slumpen en avgörande roll för viktiga innovationer och upptäckter: något oförutsett och oplanerat inträffar, som under lyckliga omständigheter kan innebära ett genombrott. Inte sällan är det så att forskarna letar efter något helt annat när det händer. Och när det händer gäller det att vara öppen och mottaglig och inte avfärda resultatet som ett enda meningslöst misslyckande. Det går, bevisligen, att bygga vidare på det oväntade. ###1. Röntgen När den tyske vetenskapsmannen Wilhelm Röntgen 1895 upptäckte röntgenstrålningen var han egentligen ute efter något helt annat. Han studerade elektronstrålning, i dag använt i allt från tv-apparater till lysrör. Han ville se om lite av denna strålning kunde ta sig ut ur ett glasrör täckt med tjockt, svart papper. Han släckte ner laboratoriet, satte i gång sitt experiment och upptäckte direkt ett ljusfenomen ungefär en meter utanför glasröret. Röntgen tog då för givet att det fanns en reva eller glipa någonstans i pappret som han hade lindat runt röret, men efter en stunds förvirring förstod han att strålningen gått rakt genom det tjocka pappret. Förfinade experiment ledde honom till upptäckten att den nya typen av strålning kunde ta sig genom fast materia och även ge en bild av det mänskliga skelettet på ett fotografiskt negativ. Röntgenbilder, helt enkelt. När de första Nobelprisen delades ut 1901 fick Wilhelm Röntgen priset i fysik för sin upptäckt, som han själv kallade för X-rays. Den blev som bekant snart mycket användbar. ###2. Kinin Kinin är ett klassiskt medel mot malaria som fortfarande är i bruk. Upptäckten gjordes på 1500-talet av en svårt malariadrabbad man högt upp i de sydamerikanska Anderna. Desperat och törstig av febern drack han från en liten bittert smakande vattensamling vid foten av några träd. Febern gav mirakulöst med sig och mannen berättade sin historia för alla som ville höra. Man trodde tidigare att träden, kinaträd, var giftiga men började nu använda barken för att behandla malaria. Med gott resultat. På 1630-talet hade kunskapen nått Lima och en grupp västerländska missionärer, och snart var upptäckten känd även i Europa. Men det skulle ta ytterligare nästan 200 år innan kinin började användas i större omfattning mot malaria. Under 1800-talets kolonialtid drack de brittiska officerarna regelbundet tonic, som innehåller kinin, i förebyggande syfte mot malaria. När de upptäckte att den bittra drycken smakade bättre med en skvätt gin var dessutom den populära drinken gin och tonic född. ###3. Insulin År 1889 utförde de tyska forskarna Joseph von Mering och Oskar Minkowski flera experiment på hundar. Syftet var att studera matsmältningens funktioner, som vid denna tidpunkt ännu inte var helt klarlagda. Men de kom att hitta något annat. Vid ett tillfälle opererade de bort hela bukspottkörteln på en hund för att på så sätt se eventuell påverkan på matsmältningen. Nära en vecka efter ingreppet råkade de upptäcka att en svärm med flugor sökte sig till en liten pöl med hundens urin. De blev lite förbryllade, men hade sinnesnärvaro nog att undersöka saken närmare. De fann då att urinen innehöll socker, ett tydligt tecken på diabetes. Mering och Minkowski förstod att de framkallat sjukdomen hos hunden när de opererade bort bukspottkörteln. De drog den riktiga slutsatsen att bukspottkörtelns funktion, åtminstone delvis, var att utsöndra något ämne i kroppen som kontrollerar omsättningen av socker. Många forskare försökte hitta den okända substansen, och till slut – 1921 – upptäckte kanadensarna Frederick G. Banting och John Macleod insulinet. Det utsöndras från bukspottkörteln efter en måltid och signalerar till muskler och fettvävnad att ta upp socker från blodet. Med detta låg vägen öppen för att äntligen kunna behandla diabetespatienter på ett effektivt sätt. Banting och Macleod fick 1923 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. ###4. Viagra När Viagra 1998 lanserades som ett effektivt erektionshjälpmedel för män blev succén och uppmärksamheten stor och omedelbar. Det lilla blå pillret marknadsfördes hårt, bland annat av kändisar som den amerikanske presidentkandidaten Bob Dole och fotbollslegenden Pelé. Tanken med det syntetiskt framställda verksamma ämnet i Viagra, sildenafil, var dock från början en helt annan. Några farmaceuter anställda vid läkemedelsföretaget Pfizer i Storbritannien tog fram ämnet i jakten på effektiva och nya behandlingsmetoder mot högt blodtryck och kärlkramp. De första kliniska testerna visade endast en marginell påverkan på kärlkrampen. I stället märktes en tydlig bieffekt: patienterna fick erektion när de prövade läkemedlet. Pfizer gjorde helt om och beslutade marknadsföra ämnet som läkemedel mot erektionsstörningar. Fast det ursprungliga syftet gör sig fortfarande påmint. Biverkningar som hjärtklappning, ökad svettning och bröstsmärtor är väl belagda och i sällsynta fall kan medicineringen leda till allvarliga tillstånd. ###5. Smittkoppsvaccin Den brittiske vetenskapsmannen Edward Jenner brottades 1796 med att förstå hur den mycket allvarliga och plågsamma sjukdomen smittkoppor fungerade. Sjukdomen dödade under 1700-talet 60 miljoner människor bara i Europa, och långt många fler i hela världen. Via en bekant fick Jenner av en slump höra ett rykte att de som hade smittats av de betydligt mindre allvarliga kokopporna, som man lätt fick vid kontakt med kor, aldrig blev sjuka av smittkoppor. Kunde det vara sant? Jenner började fundera och satte snart en okonventionell och djärv plan i verket. Från de öppna kokoppssåren hos en ung lantbruksarbetare, Sarah Nelmes, sög Jenner upp vätska som han sedan injicerade på en åttaårig pojke. Pojken, James Phipps, fick de kommande dagarna svag feber men höll sig i övrigt frisk. Jenner följde hans fysiska status noggrant och efter ett par månader gjorde han det verkliga testet. Jenner gav James en ny injicering, den här gången med aktiva smittkoppor. Ingenting hände med pojken. Jenner förstod att han av en lycklig tillfällighet var något viktigt på spåren. I själva verket hade hans infall lagt grunden till vaccineringen. Kokoppssmittan hade gett pojken antikroppar som stod emot även de betydligt allvarligare smittkopporna. Först femtio år senare fick upptäckten sin vetenskapliga förklaring, och 1980 förklarade Världshälsoorganisationen, WHO, att smittkoppor äntligen var utrotad som sjukdom. ###6. Penicillin Alexander Flemings upptäckt av penicillinet 1928 är ett av de mest välkända exemplen på helt slumpmässiga upptäckter som har varit till stor nytta för mänskligheten. Fleming undersökte olika typer av influensa genom att odla bakterierna i små skålar. Vid ett tillfälle upptäckte han att lite mögel av misstag kommit in i en av skålarna. Men i stället för att helt enkelt slänga skålen och starta en ny odling väcktes hans intresse, och han beslöt sig för att undersöka det hela lite närmare. Redan 1922 hade han, när en droppe av hans egen tårvätska av misstag hamnat i ett prov, sett att tårvätskan hade en viss antibakteriell verkan. Så när han nu såg något liknande var han på sin vakt. Området runt möglet var helt rent, vilket ledde honom till slutsatsen att möglet tog död på bakterierna i skålen. Fleming isolerade mögelsvampen och identifierade den som en art i släktet Penicillium. Efter en lång rad tester förstod han att mögelsvampen var kapabel att döda många av de bakteriearter som ofta infekterar människor och andra djur. Nu fanns det plötsligt ett effektivt botemedel. Flemings arbete, som har räddat ett oräkneligt antal liv, gav honom Nobelpriset 1945.