Kylan stressar kroppen – och det är bra

Vinterbad ökar det allmänna väl­befinnandet, konstaterar docent Pirkko Huttunen. Det visar hennes egna studier.

Men faktum är att hon inte behöver övertyga. Här uppe i Norden står badarna på kö för att få stiga ner i vattnet.

Jag besöker Pirkko Huttunens vinterbadarklubb i Kuopio i Finland för att få reda på mer. Det börjar förstås med ett dopp. Jag har fått låna ett par neoprenskor och handskar av en dam i klubben. Vaken hålls öppen av en luftpump som bekostas av klubbens cirka 700 medlemmar, varav Pirkko Huttunen är en.

Jag känner mig pigg, lugn och glad under i stort sett resten av dagen, och Pirkko Huttunens forskningsresultat styrker min upplevelse. För några år sedan genomförde hon och hennes kolleger vid Oulu universitet flera studier om vinterbad.

En av dem publicerades 2004 och hade som mål att studera effekten på humöret av regelbundet vinterbadande.I studien deltog 49 vana vinterbadare, och till kontrollgrupp utsågs 33 personer som inte var vinterbadare. Deltagarna var i åldrarna 30 till 68 år, och drygt hälften av dem ägnade sig åt olika utomhusaktiviteter som att promenera, jogga, åka skidor och cykla.

Grupperna svarade i oktober – före en testperiod på fyra månader – på enkäter om humör och sjukdomar. De lämnade uppgifter om till exempel spänningar, trötthet, depression, minnesförmåga, sömnkvalitet och somatiska sjukdomar.

I början av studien var det 10 grader i flodens vatten, och mot slutet kröp temperaturen ner till 4 grader. I januari svarade gruppen på samma frågor. Svar lämnades av 29 vinterbadande kvinnor och 7 män samt 17 kvinnor och 6 män ur kontrollgruppen. Pirkko Huttunen berättar om resultaten:

– I början märktes det inga signifikanta skillnader i humör och sjukdomar. Men under testperioden minskade spänningar, trötthet, dåligt minne och humör betydligt, och efter fyra månader svarade alla deltagare att de kände sig mer energiska, aktiva och sunda och hade bättre självkänsla än i oktober. Dessutom rapporterade de som led av diagnostiserad reumatism, fibromyalgi och astma att vinterbad hade lindrat smärtan.

Pirkko Huttunen tillägger att kyla kan lindra reumatism och ger exempel på kryoterapi.

– I Finland finns det redan behandlingsrum, där reumatiker sitter i baddräkt i 110 minusgrader under tre minuter. Efteråt är de smärtfria i två tre timmar.

– Det verkar som om vinterbad har samma effekt när det gäller att lindra smärta och inflammation. Och det är billigare, säger Pirkko Huttunen.

Pirkko Huttunen är biokemist och termobiolog. Förr var vinterbad helt otänkbart för henne:

– Jag hatade kyla och kallt vatten.

Men när hon var verksam som kriminalteknisk forskare och studerade nedkylning av brottsoffer före och efter dödsögonblicket, insåg hon att hon själv måste erfara hur det var att bli nedkyld. Ganska snart blev hon mycket förtjust i vinterbad, eftersom hon kände att det motverkade vardagens stress. Men det är viktigt att sänka ner hela kroppen, inte bara ta en kalldusch, påpekar hon.

– När man utsätter hela sig för iskallt vatten, utlöser det en stressreaktion. Det sympatiska nervsystemet aktiveras och ökar utsöndringen av det blodburna hormonet noradrenalin, förklarar hon.

Förr placerade man mentalpatienter i kallt vatten, för att lugna ner dem.

– Visserligen kanske det påverkade stresshormonerna, men det här är inget man tillämpar i dag. Och det är aldrig bra att hamna i kallt vatten ofrivilligt, inskärper hon.

Ändå kan kallt vatten ge balans. Det ger effekt på stresshormoner och signalsubstanser i hjärnan.

– Det är svårt och dyrt att studera människors hjärna, men försök med råttor och marsvin har visat att serotonin, noradrenalin och särskilt dopamin ökar när man utsätter djuren för kyla.

Genom att utsätta sig i allt högre doser för den stress som ett kallt dopp innebär, kan man även uthärda annan stress bättre. Det låter som ett slags vaccination. Pirkko Huttunen instämmer och redogör för ytterligare en studie som handlade just om hur man kunde vänja sig vid det kalla vattnet.

I början av juni 2000 var sju maratonsimmare från Ryssland och Finland med om ett experiment i den finska sjön Saimen.

Dessa sex män och en kvinna simmade i 10–14-gradigt vatten vid flera tillfällen under fyra dagar. Varje dag mättes deras blodtryck och kroppstemperatur. Den tredje dagen mättes även hormonell respons. Den finsk–ryska forskargruppen och simmarna noterade flera förändringar:

– Simturen blev längre för varje dag, och efteråt var det diastoliska, undre, blodtrycket betydligt lägre den fjärde dagen än den första, säger Pirkko Huttunen.

Kroppstemperaturen varierade från person till person, och noradrenalinet höjdes mer hos smala personer. Blodkärlen både öppnade och drog ihop sig, och blodtrycket både ökade och minskade. Ju mer underhudsfett en person hade, desto bättre kunde han eller hon uthärda kallt vatten. Blodtrycket ökade mest hos de personer som hade minst fett.

– Man kan vänja sig gradvis vid vinterbad, upprepar hon. Det kan vara bra att börja med tidiga vårbad och fortsätta att bada under sommaren och även på hösten, när vattnet blir allt kallare.

Jag har hört om matroser och andra killar som vid arktiska breddgrader dyker direkt från fartyget ner i minus 4-gradigt vatten.

– Det är inte bra om man inte är van, och det är inte bra att doppa huvudet på det sättet. Äldre personer kan få hjärtstillestånd. Och sådana extrema bad är farliga för dem som har högt blodtryck.

Detta med blodtryck och ”mer normala” vinterbad är en knepig fråga. Pirkko Huttunen försöker reda ut den:

– Om blodtrycket ökar på grund av stress, kan regelbundet vinterbadande minska blodtrycket i vila. Det beror på att höga halter av katekolaminer, som är stresshormoner i blodet, används för att öka värmeproduktionen och minska värmeförlusten. I kallt vatten ökar blodtrycket mindre hos människor som är vana vid kallt vatten än hos dem som är ovana.

– Läkare rekommenderar inte den som har konstant högt blodtryck att bada vinterbad, fortsätter hon. Men om man har det tillfälligt – och det inte är alltför högt – till exempel på grund av jobbet eller en skilsmässa, kan vinterbad faktiskt sänka blodtrycket.

Men i allmänhet går blodtrycket upp, på grund av att blodkärlen drar ihop sig när man förlorar värme.

– Blodcirkulationen hos våra försökspersoner ökade enormt, säger Pirkko Huttunen. Det beror på deras bruna fettvävnader.

– Vi har sett att människor som arbetar utomhus har mer brun fettvävnad än andra. Och att de har mer brunt fett på vintern än på sommaren, fortsätter Pirkko Huttunen.

Individer som är vana vid kyla kan utveckla brunfettsceller och slå på dem – det vill säga producera mer värme – när det behövs.

Brun fettvävnad hjälper det nyfödda barnet att hålla normal kroppstemperatur. Hos den vuxna människan minskar det bruna fettet med åren, men bristen kan kompenseras genom att det bruna fettet kan aktiveras av signalsubstansen noradrenalin, vars halter alltid ökar i kyla.

– Det bruna fettets aktivitet kan öka 15 gånger hos den som exponeras för kyla, säger Pirkko Huttunen. Förr var man inte så intresserad av våra rön. Men nu har det blivit intressant för bantnings­industrin, eftersom brunt fett bränner vitt fett, som man blir tjock av.