Ingen lycka på stormaktstiden
Bild: Bo Brännhage / Naturfotograferna / IBL Bildbyrå
– Ta bara ett ord som risk, säger Kristiina Savin vid Lunds universitet. Vi kan självklart relatera till det i dag, men begreppet bygger ju på statistik och sannolikheter. Ett sådant tänkande tog form långt senare.
Hon har forskat om begrepp som lycka under stormaktstiden, och analyserat allt från brev och dagböcker till predikningar och nyhetstryck, med fokus på hur man förhöll sig till det vi i dag kallar för risk och olycka.
– Det man talade om var fru Fortuna, säger hon. Det var det ord som stod för den ständiga växlingen mellan lycka och olycka. Att vara lycklig i dagens bemärkelse var inget man ens räknade med.
Hon exemplifierar med Vasaskeppets förlisning 1628. I utredningarna av katastrofen talades om vindar, segel och barlast – tydliga fysikaliska faktorer. Men i läroböcker och historieböcker förklarades förlisningen som ett omen, eller med Guds vilja.
– Det var genren som styrde hur man skulle förklara, säger Kristiina Savin. Man kan tala om en världsbild i olika skikt. Och nästan allt som skedde förstods i en religiös inramning.
