Bladvändare om Stalins terror

Här är en 1,2 kilo tung bok om Moskva år 1937. Det är en tätskriven bladvändare för historienördar (som jag). Författaren Karl Schlögel, som är prisbelönt historiker vid Europa-Universität Viadrina i Frankfurt (Oder), har nalkats Stalinterrorns värsta år lika fantasifullt som grundligt. Han har kastat sig in i källor av alla tänkbara slag – dagstidningar, skönlitteratur, reseskildringar, kartor, telefonkataloger, och så förstås arkivhandlingar som fram tills nyligen varit hemligstämplade. Resultatet är en tätskriven och djupt originell bok om hur terrorn byggdes upp. Läsaren får bland annat uppleva hur centralkommitténs plenum i januari 1937 diskuterar de upplevda hoten mot landet, och hur ett språkbruk tar form där alla kritiska röster utdefinieras ur samtalet. Man slås av att övergreppen – terrorn – liksom vid många andra tillfällen, föds ur ett alarmistiskt klimat. Makthavarna tycker sig stå inför svåra, odefinierade hot, vilket tillsammans med en känsla av underlägsenhet kan utlösa radikala åtgärder. I det läget blir varje tvekan ett avbräck, och varje kritisk röst kan hysa en tänkbar förrädare. Tänkvärt, än i dag.