Venus årtionde för 250 år sedan

Från Godahoppsudden till Pello i Lappland, från Pondicherry i södra Indien till Tobolsk i Sibirien, i Tahiti och på Haiti och många fler platser runt om vår värld hade astronomer samlat uppgifter för Venuspassagerna 1761 och 1769. Trots sjuårskriget, ofarbara vägar, pest, tyfus och pirater skulle nationernas ära befästas med astronomiska expeditioner kors och tvärs över hela jordklotet. Långt ifrån alla av de drygt hundra expeditionerna blev framgångsrika. Några av astronomerna kom aldrig hem igen, andra möttes av en molnig himmel som hindrade noggranna mätningar av den helt avgörande tidpunkten då Venus precis passerade solens rand. Med den skulle avståndet mellan jorden och solen äntligen kunna beräknas och därmed även världens mått bestämmas. Kapplöpningen pågick främst mellan världsmakterna Frankrike och England. Men även ryska, tyska, holländska och svenska astronomer gav sig i väg – samt många andra med passion för astronomi och matematik. Trots de stora satsningarna fortsatte avståndet till solen att gäcka astronomerna i ytterligare drygt 100 år. Wulfs bok kommer nu ut på nio språk samtidigt, inför den sista passagen på 105 år som inträffar den 6 juni.