”Att sprida goda dofter är ett vanligt knep”

Mikael Carlsson, docent vid Avdelningen för funktionell zoomorfologi på Stockholms universitet tar med hjälp av bananflugor och dagfjärilar reda på hur luktsinnet anpassas i olika situationer. Parallellt organiserar han sommarens begivenhet, mötet International symposium for olfaction and taste.

Text Lotta Fredholm

Publicerad 2012-06-20

**Mikael Carlsson** studerar luktsinnet hos både bananflugor (burken) och fjärilar
Bild: Lotta Fredholm

###Vad är det för slags möte?

Symposiet hålls bara en gång vart fjärde år och samlar all världens lukt- och smakforskare. Ämnesmässigt är det brett, med föredrag om allt från hur insekter upplever doft eller hur människors smaksinne fungerar, till olika medicinska aspekter av lukt eller hur man kan konstruera kemiska sensorer.

###Vilken luktforskning ägnar du dig åt?

Ett projekt är hur dagfjärilars luktsinne ändras i olika situationer och hur det är kopplat till beteende. När honor har parat sig blir de mycket känsliga för dofter som är kopplade till bra äggläggningsplatser. Vissa arter är specialister, och för exempelvis nässelfjärilar duger bara brännässlor. Hos bananflugor studerar jag hur ämnesomsättningen påverkar luktsinnet, kort sagt: varför mat luktar godare när man är hungrig. Vid mättnad tonas luktsinnet ner, men inte helt – det är ju fortfarande väsentligt att reagera på lukter som är kopplade till fara. Jag avbildar hjärnan både på bananflugor och på dagfjärilar för att se vilka delar som är aktiva i olika situationer.

###Vad har luktsinnet för betydelse generellt?

Luktsinnet är grundläggande för vår livskvalitet. Det handlar inte bara om att smak till stor del är en lukt – utan man saknar också dofterna från andra i nära relationer. Att ens luktsinne gradvis faller bort har också visat sig kunna vara kopplat till neurologisk sjukdom, som parkinson. Luktsinnet har blivit mer uppmärksammat på senare tid. Ett sådant tecken är gallerior där det pyser ut olika dofter för att få oss på bättre köphumör.