Därför har vi så dåligt luktsinne

– Jag blev verkligen förvånad. Jag hade väntat mig att vi skulle likna andra däggdjur, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska institutet i Solna.

Hos en råtta ersätts varje år ungefär hälften av alla nervceller i luktbulben, den del av hjärnan som tar emot signaler från näshålans luktreceptorer. Även hos våra släktingar bland aporna förnyas motsvarande celler genom hela livet.

Det är svårt att undersöka luktbulbens celler hos människor. Därför har läroböckerna antagit att vi liknar våra släktingar. Men det verkar alltså inte stämma.

Jonas Frisén och hans medarbetare grundar sina slutsatser på ett slags kol-14-analyser. Fram till år 1963 sprängde världens kärnvapenländer sina bomber ovan jord, vilket höjde halten av isotopen kol-14 i atmosfären – och i människor. Efter ett provstoppsavtal klingade halten av.

Genom att mäta halten av isotopen i cellkärnor kunde forskarna åldersbestämma cellerna. I luktbulben hos avlidna människor såg de inga tecken på att nervceller hade bytts ut efter att de bildades i fosterlivet.

– Det kanske hänger samman med att vi människor är mindre beroende av luktsinnet än andra däggdjur, men det är bara en spekulation, säger Jonas Frisén.