Epigenetik

För tvåhundra år sedan, 1809, lanserade fransmannen Jean-Baptiste Lamarck idén om att individuella erfarenheter kan ärvas. Alltsedan utvecklingsläran kom med Darwin 50 år senare har Lamarcks tankar om arvet hånats, fallit i glömska, missbrukats och kritiserats av modernare genetisk forskning.

Enligt den finns arvet nedskrivet i DNA-spiralen. Men sedan några år görs det försök som visar att arvsmassan inte betyder allt. Även om mekanismerna inte är helt klarlagda än, så råder det inte längre något tvivel om att även yttre faktorer och miljö påverkar avkomman. Till exempel har möss som utsatts för svårt trauma fått ovanligt stresskänsliga barnbarn.

Nyckeln finns hos de biologiska mekanismer som styr hur arvsmassans byggstenar blir avlästa, fenomen som fått samlingsnamnet epigenom.

Till genuppsättningen, genomet, fogas alltså även epigenomet. Epigenetiska fenomen tros till exempel ligga bakom många sjukdomar, från cancer till astma. Epigenetiken är numera ett levande forskningsfält – två sekler efter Lamarck.

Men exakt hur de epigenetiska variationerna förs vidare mellan generationerna är fortfarande oklart.