Avlägsna släktingar styr ditt liv

Vi påverkas av våra föräldrars klassbakgrund. Det är kanske självklart och det har dessutom bekräftats i många studier. Om en man tjänar dubbelt så mycket som genomsnittet i Sverige kan hans son förväntas tjäna 25 procent över snittet. Men hur påverkas vi av släktingar längre tillbaka i tiden? Några forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala har undersökt denna fråga genom att följa drygt 900 svenska familjer i fyra generationer. Utgångspunkten är alla barn som gick i årskurs 3 i Malmö 1938, det vill säga drygt 1 500 individer födda år 1928. Via registerdata har man hittat dessa barns föräldrar, oftast födda i slutet av 1800-talet, och sedan deras barn som föddes i slutet på 1950-talet och barnbarn som föddes på 1980-talet. Genom dessa fyra generationer kan forskarna följa Sverige från ett fattigt jordbruksland till dagens postindustriella välfärdsland – genom industrialisering, folkhemsbygge och EU-medlemskap. I nästa steg har man kartlagt utbildning och inkomst bland dessa personer, för att se hur mycket som går i arv. Redan vid denna inledande analys kunde forskarna konstatera att sambandet över flera släktled var starkare än man väntat sig. Till och med i den senaste generationen, född på 1980-talet, kan man se att deras benägenhet att gå högskoleförberedande gymnasieprogram har en statistiskt säkerställd koppling till utbildningsnivån hos deras släktingar tre generationer bakåt. Om en person i den första generationen hade högre utbildning än den obligatoriska folkskolan är alltså sannolikheten stor att barnbarnsbarnen blir högutbildade. Sambanden är lika starka för män som för kvinnor. Också inkomsterna följer samma mönster, även om man i detta fall inte kunnat mäta den fjärde generationen än, eftersom de är för unga för att man ska kunna få en bild av livsinkomsten. Men de första tre generationernas inkomster visar liknande mönster. Om man tittar på dem i den första generationen som hamnar i den översta femtedelen av inkomstfördelningen, så hamnar hela 34 procent av deras barnbarn födda på 1950-talet i samma översta femtedel av dagens inkomstfördelning. Det innebär att höginkomsttagare har en dubbelt så stor chans att få barnbarn som blir höginkomsttagare, jämfört med andra. Slutsatsen är att val av utbildning och hur mycket vi tjänar påverkas av släktingar som många av oss aldrig ens har mött i livet. Släkten bär på seglivade och osynliga band som styr oss mer än vi tidigare vetat om. – Klassresor är svårare än många tror. Men samtidigt säger denna analys rätt lite om mekanismerna i processen, säger Anna Sjögren, som är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala. Hon är medförfattare till rapporten Intergenerationell rörlighet i inkomster och utbildning. – Det handlar möjligen om någon form av kulturell överföring från generation till generation, men även giftermål inom klassgränserna kan förstärka sambanden, säger hon. Under efterkrigstiden präglades samhället av en stark fördelningspolitik, och den svenska så kallade statsindividualismen var ett sätt att försöka upphäva ett gammalt beroende av släkten. Hur hänger det ihop med dessa resultat? – Vi vet ju inte hur det skulle ha sett ut utan den fördelningspolitik som till exempel försökt göra högre utbildning tillgänglig för alla, säger Anna Sjögren. Men släkten verkar svår att rå på.