En fråga, 3 svar
Vilken blir den första genetiska modifieringen av en människa som kan gå i arv till kommande generationer?
Bild: Scanpix / SIPA USA / Scanpix / Lars Brundin / Johan Bergmark
Det här är en artikel från 2013.
1 James Watson, upptäckare av dna-molekylen för precis 60 år sedan. Nobelpristagare.
– Jag vet inte vilken förändring som kommer först, men genförändringar av människor kommer att ske, det tror jag.
2 Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik, Lunds universitet.
– Jag kan tänka mig att det blir att bota en sjukdom kopplad till arvsmassan i mitokondrierna, cellernas kraftverk. Det blir ju en ärftlig förändring, men inte en förädling av rasen i den mening som nazisterna tänkte sig.
I dag finns en rad internationella konventioner mot förändringar av människans arvsmassa som blir ärftliga. Men ny kunskap om risker och annat kan ge anledning att ompröva förbudet.
3 Outi Hovatta, fertilitetsläkare och professor i obstretik och gynekologi, Karolinska institutet i Huddinge.
– Kanske en sjukdom i mitokondrierna kommer först. Men jag tror att det dröjer många år. Attityderna är stenhårda i den här frågan. För några år sedan hade jag en patient som på grund av ett genfel inte hade några spermier. Möjligen hade vi kunnat bota honom genom att införa en gen, men vi gjorde inte det eftersom det skulle ha varit olagligt i och med att genen skulle ha gått i arv.
