”Gener påverkar vårt politiska beteende”

Statsvetare brukar inte bry sig så mycket om gener, men en ny rapport argumenterar för att ärftliga faktorer spelar en viktig roll för människan som politisk varelse. De amerikanska statsvetarna Peter Hatemi och Rose McDermott har sammanställt forskning om genernas betydelse för olika typer av politiskt beteende. De har bland annat kommit fram till att villigheten att rösta påverkas mer av gener än av miljöfaktorer, medan miljöfaktorerna väger tyngst när det gäller synen på kvinnors rättigheter. Det område som våra gener påverkar mest är politisk kunskap (eller kanske snarare våra förutsättningar för att skaffa sådan kunskap). Minst betydelse har generna när det gäller vilket parti man identifierar sig med, rapporterar forskarna i tidskriften Trends in genetics.

– Politisk kunskap bygger mer på egenskaper som man är född med, som nyfikenhet och intresse för ett visst ämne. Vilket parti man röstar på bestäms mycket mer av miljön, säger Peter Hatemi, professor i statsvetenskap, mikrobiologi och biokemi vid Penn state university.

Samhällsvetenskapliga forskare har länge varit tveksamma till att gener skulle påverka politiskt agerande. Men den ståndpunkten håller nu på att ändras, enligt Peter Hatemi och Rose McDermott. I stället ser allt fler samspelet mellan gener och miljöfaktorer som en förklaring till människors politiska beteende.

– Man kan inte säga att politiskt agerande bara är socialt eller genetiskt betingat. Båda delarna behövs för att förklara hur vi agerar när det gäller politik, säger Peter Hatemi. Den uppfattningen delar Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi vid Karolinska institutet.

– Det finns klara bevis för att gener påverkar vårt politiska beteende. Generna kodar för våra tankar och idéer, och vårt politiska beteende är så klart en del av det precis som till exempel psykiska sjukdomar. Hatemis och McDermotts slutsatser är huvudsakligen baserade på studier som undersökt tvillingar och släktskap. Enäggstvillingars politiska beteende är betydligt mer likartat än tvåäggstvillingars. Det visar sig framför allt när tvillingarna flyttat hemifrån. Innan dess är såväl enäggs- som tvåäggstvillingars politiska agerande ganska lika.

– När du bor hemma gör du som dina föräldrar säger. Men när du flyttar hemifrån börjar du göra dina egna val och de valen påverkas av dina gener. Studier har visat att även tvillingar som vuxit upp i olika hem är mycket mer lika varandra än vad de är lika sina adoptivfamiljer, säger Peter Hatemi.

Han och McDermott diskuterar också enskilda gener som skulle kunna påverka allt från politisk ideologi till om man väljer att rösta eller inte. Men Paul Lichtenstein påpekar att rönen om specifika gener är osäkra:

– Om man tittar på ett ofött barn så kommer man aldrig att kunna säga att det här barnet kommer att ha den här politiska åsikten. Varje enskild gen har så litet prediktionsvärde.

Peter Hatemi vill inte heller dra för långtgående slutsatser av studier som gäller enskilda gener. Men han tror att de kan vara nyttiga för forskningen om gener och politik.

– Det finns överväldigande bevis för att gener påverkar om vi har vänster- eller högeråsikter. Det betyder där­emot inte att det finns enskilda gener som kan visa vilken politisk ideologi en person tillhör. Men förhoppningsvis kan upptäckten av de här generna hjälpa oss att bättre förstå hur gener påverkar vår syn på politik i ett större perspektiv.