Han mäter demokrati
Det finns ingen bra metod för att mäta demokratisk utveckling i dag. Därför ska Staffan I. Lindberg bygga upp en ny databas vid Göteborgs universitet.
”Den största utmaningen för demokratin är att hantera icke-demokratiska alternativ. Hur mycket får man inskränka friheten för att försvara demokratin?”
Bild: Göteborgs universitet
Det är är en artikel från 2013.
Enligt dagens mätsystem inom demokratiforskningen fick Sverige toppvärden redan år 1917 – innan vi ens hade kvinnlig rösträtt!
Det berättar Staffan I. Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet.
– Det säger sig själv att vi nu behöver mer nyanserade analyser.
Han leder projektet Varieties of Democracy. Alla världens länder ska kartläggas utifrån 329 indikatorer på demokrati. Forskarna ska även ta fram mätvärden ända tillbaka till år 1900. De handlar om allt från pressfrihet till deltagande i beslutsprocesser.
Resultaten ska användas av forskare, beslutsfattare och journalister, men även visualiseras på projektets hemsida www.v-dem.net.
– Dessa data kommer att kunna ge svar på en massa frågor om vad som gynnar demokratisk utveckling, säger Staffan I. Lindberg.
Och världen har sett en sensationell demokratisk utveckling de senaste decennierna. Det finns mer än dubbelt så många demokratier i dag jämfört med för 25 år sedan. Av Henrik Höjer
Staffan I. Lindberg
Född: År 1969 Stockholm.
Arbete: Tjänstledig från University of Florida för att vara forskningsledare vid Varieties of Democracy.
Gjorde för tio år sedan: Skrev på min doktorsavhandling om demokratiseringen av Afrika och jobbade på Ghanas parlament som rådgivare.
Gör om tio år: Arbetar med databasen och forskar om demokrati.
Det bästa med demokrati: Det är det enda kända och fungerade systemet för att ge mesta möjliga frihet.
