Mask i magen ska bota tarmar

Varje dos består av en matsked vätskelösning med ägg från inälvsmasken Trichuris suis. – Patienterna verkar inte vara rädda för den här typen av medicin, säger Roland Greinwald, forskningschef på det tyska läkemedelsföretaget Dr. Falk Pharma. Företaget testar just nu masken på människor med Crohns sjukdom i Tyskland, Danmark, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Varannan vecka i tre månader ska sammanlagt 240 personer svälja en slurk som antingen innehåller maskägg eller placebo. Äggen är osynliga för blotta ögat och smakar ingenting. Ett läkemedelsföretag i USA har nyligen startat en liknande studie. De något udda testerna bygger på en idé som amerikanen Joel Weinstock kläckte för snart 20 år sedan. Han satt inspärrad en halv dag i ett flygplan som inte fick lätta på grund av ett blixtoväder, och utnyttjade tiden till att redigera ett manus till en bok om parasiter. – Jag tänkte på att våra tarmar har utvecklats i samspel med maskar genom årtusenden, och att immunsystemet kanske rubbas om maskarna plötsligt försvinner, säger Joel Weinstock, som numera är medicinprofessor vid Tufts university i USA. Han bestämde sig för att ta reda på om inälvsmask kan bota sjukdomar som uppstår när immunsystemet reagerar felaktigt.

Crohns sjukdom beror på att kroppens immunsystem angriper slemhinnan i tarmen. Besvären kommer i skov och består främst av magsmärtor och diarré. Många patienter får även ont i leder, hudbesvär och förändringar i tarmen som kräver operation. Läkaren Burrill Bernard Crohn beskrev sjukdomen i New York år 1932. Andelen drabbade brukar stiga när människor får rent vatten och bättre hygien. Sjukdomen är vanligast i Nordamerika, Storbritannien och Skandinavien. Närmare 40 000 svenskar har diagnosen. I Europa har den spridit sig söderut och – efter murens fall – mot öst.

– Nu stiger antalet fall i Kina och Indien i takt med att fler människor där vänjer sig vid hygien och livsstil som liknar den västerländska, säger Joel Weinstock. År 2000 testade han för första gången maskägg på en människa.

En man med Crohns sjukdom svalde frivilligt en slurk sportdryck spetsad med ett par tusen ägg från Trichuris suis, en så kallad piskmask som normalt håller till i tarmarna hos grisar. I den mänskliga tarmen överlever masken bara i några månader. Efter sex veckor var mannens symtom lindrigare och han fick inga biverkningar, enligt en översiktsartikel som Joel Weinstock nyligen publicerade i Nature.

År 2005 rapporterade Weinstocks forskargrupp att närmare tre fjärdedelar av ett trettiotal Crohnspatienter blev fria från symtom efter att ha svalt maskägg varannan vecka i ett halvår. Men ingen vet hur mycket av förbättringen som beror på placeboeffekten, eller på det faktum att besvären brukar variera över tid.

– Jag tycker att det är en mycket tilltalande idé, men än så länge finns ingen välgjord studie som visar att behandling med mask verkligen fungerar, säger Johan Söderholm, professor i kirurgi med inriktning mot inflammatoriska tarmsjukdomar vid Linköpings universitet.

Mot slutet av 2013 kan det bli ändring på den saken. Då ska en så kallad fas II-studie vara klar i Europa, enligt Roland Greinwald på Dr. Falk Pharma, som leder försöken.

Han berättar att företaget har gjort omfattande säkerhetstester som hittills inte avslöjat några biverkningar.

– Vissa maskarter som kan leva i människor sprider sig till olika organ, men Trichuris suis stannar i tarmen, säger Roland Greinwald.

Laboratorieförsök visar att masken kan återställa balansen mellan olika grenar av kroppens specifika immunförsvar, en balans som är rubbad hos människor med Crohns sjukdom. Maskarna kan även ändra tarmfloran och öka tarmens utsöndring av skyddande slem, enligt Roland Greinwald.

Dagens mediciner mot Crohns sjukdom består främst av kortison och andra inflammationsdämpande ämnen. Maskarna kan i bästa fall bota den immunologiska obalans som anses vara själva orsaken till sjukdomen. Men mycket arbete återstår. Roland Greinwald tror att det dröjer minst fem år innan läkare kan skriva ut inälvsmask på recept.

Det finns också förhoppningar om att maskar ska fungera mot andra sjukdomar med koppling till immunsystemet, till exempel multipel skleros, psoriasis och typ 1-diabetes.