Åderförkalkning bland mumier oavsett livsstil

En grupp forskare har undersökt 137 mumifierade kroppar från Egypten, Peru, sydvästra USA och Alaska. Hos drygt en tredjedel av kropparna, lika många män som kvinnor, fann forskarna spår efter åderförkalkning. Mönstret var detsamma oavsett kultur, ursprungsland och tidsepok – de äldsta kropparna var 4 000 år gamla och de yngsta endast ett par hundra år gamla.

Forskarna kunde också visa att sannolikheten för att drabbas av sjukdomen ökade med åldern; personer som mumifierats vid hög ålder var oftare drabbade än personer som mumifierats vid unga år. Studien tyder på att åderförkalkning har varit en del av människans sjukdomshistoria under lång tid, och att åkomman drabbat både hög och låg. Det var nämligen endast de egyptiska mumierna som representerade ett privilegierat samhällsskikt. Merparten av de andra kropparna hade mumifierats på naturlig väg.

Tidigare mumieundersökningar har visat att åderförkalkning förekom under de egyptiska faraonernas välde (F&F 2/2010). Men eftersom dessa mumier härrör från samhällets toppskikt har man tolkat det som en livsstilssjukdom. Nyligen kunde dock forskare visa att även ismannen Ötzi led av åderförkalkning. Ötzi dog i bergen mellan Italien och Österrike för drygt 5000 år sedan. Studier av ismannens kvarlevor har visat att han var mycket vältränad. Att han skulle ådragit sig sjukdomen till följd av dåliga vanor eller felaktig kost verkar därför osannolikt – en slutsats som alltså stärks av den senaste mumiestudien, som har publicerats i The Lancet.