Studenten blev snuvad på äran

Banbrytande experiment med livsfarliga bakterier, svek, en uppslitande rättegång och ett Nobelpris. Det är några av ingredienserna i historien om det första effektiva medlet mot tuberkulos.

Strax efter lunch på tisdagen den 19 oktober 1943 insåg den då 23-årige mikrobiologen Albert Schatz att han hade upptäckt ett ämne hos vissa jordbakterier som skulle kunna bota tuberkulos. Men det var hans professor, Selman Waksman, som tog åt sig äran och i hemlighet berikade sig genom ett patent på streptomycin, en ny typ av antibiotika.

Albert Schatz blev förbannad och chockerade den hierarkiska forskarvärlden genom att stämma sin professor. Det ledde till att han fick en del av pengarna och rätt att kalla sig ”medupptäckare”. Trots det fick professorn ensam ta emot 1952 års Nobelpris i medicin eller fysiologi.

Peter Pringle tar väl vara på dramatiken i berättelsen. Samtidigt skildrar han hur streptomycin blev grunden för en lång rad nya antibiotika som gav läkemedelsbolagen enorma vinster. Framstegen gav hopp om en värld fri från farliga bakterier. Den stämningen känns avlägsen nu när larmen om resistenta bakterier duggar tätt.