Vissa virus mår vi bra av

Svar: Virus kan vara till viss nytta. Under evolutionen har säkerligen olika virus bidragit till vår utveckling av organ och celltyper genom att föra in nya gener i celler. Det är sannolikt också så att vissa virusinfektioner i barndomen bidrar till att utveckla immunförsvaret hos människan (medan andra infektioner i stället kan ge en långvarig försämring av immunförsvaret). Vi har också nytta av virus i medicinsk behandling – dels i vaccin, dels i det nya området genterapi, till vilket vi än så länge bara gläntat på dörren. I genterapi används virus som transportörer för att föra in önskade gener med nya verksamma substanser i en patients celler.

Men så nyttiga som nyttiga bakterier är inte virus. Människan är helt beroende av att ha en fungerande bakterieflora, inte minst i mag-tarmsystemet, men vi behöver inte alls någon virusflora i tarmen för att hålla oss vid hälsa.

Ändå går det inte att, som frågeställaren önskar, skapa ett ”universalvaccin som tar fasta på någon allmän egenskap hos virus”. Anledningen är att virus inte har någon sådan generell egenskap som stämmer med hur vårt immunförsvar fungerar. Immunförsvaret använder mycket exakta kemiska signalement i sin jakt på inkräktare. En enskild B- eller T-cell i immunförsvaret kan bara känna igen en viss patogen (till exempel ett speciellt virus). Eller mer korrekt: den känner inte ens igen hela viruset, utan ett visst protein på virusets yta. Denna yta ser olika ut på alla olika sorters virus, därför går det inte lära immunförsvaret att känna igen ett godtyckligt virus.

I några fall har dock flera virusarter en delvis likadan yta. Då kan de angripas av samma celler i immunförsvaret. Ett viktigt exempel är de två likartade virus som orsakar smittkoppor respektive kokoppor. Infektion med det relativt snälla kokoppsviruset leder därför till immunitet mot det dödliga smittkoppsviruset. Upptäckten av detta förhållande ledde till det första vaccinet 1796. 

/Britta Wahren, professor i klinisk virologi, Karolinska institutet i Solna