Facit framtiden: När klimathotet togs med ro
I slutet av 1980-talet förutspåddes betydligt kraftigare temperaturökningar än dem vi oroar oss för i dag.
Bild: Istock
Klimatfrågan var aktuell redan i slutet av 1980-talet, och en av huvudfrågorna i boken Vår värld 2010, en framtidsstudie av miljösituationen i början av 2000-talet, utgiven 1988 på Industriförbundets förlag.
Ett antal forskare, de flesta verksamma vid svenska universitet, låg bakom prognoserna. Såväl problemen med ozonskiktet som skogsdöden berördes i rapporten. Men bokens första kapitel handlade om klimathotet på grund av fossila bränslen. Man trodde på dramatiskt ökande temperaturer – enligt forskarna kunde vi räkna med att medeltemperaturen skulle vara 4–5 grader högre redan år 2010 (den nuvarande hotbilden talar om cirka 3 grader varmare år 2060). Man räknade också med en havsnivåhöjning på 10–20 centimeter från 1985 års nivå till år 2010. Dessa i våra ögon hisnande siffror tog man dock med ro, trots att Norden skulle drabbas av ”mer dramatiska konsekvenser än jorden som helhet”.
Dessa ”dramatiska konsekvenser” i Norden skulle innebära minskat snötäcke på vintrarna och längre växtsäsong. Koloradoskalbaggen skulle troligen få större utbredning. Vi skulle få lerigare jordar och jordbruk längre norrut i landet. Och fler djur- och växtarter skulle troligen flytta norrut i Sverige.
