Fågelsträcken tvingas fram av virvlar

Först och främst: fåglar flyger inte i V-formation för att spara energi! Det är en utbredd missuppfattning som jag är glad att här få chans att korrigera.

En fågels eller ett flygplans vinge omges på alla håll av komplicerade luftströmmar. Bakom vingspetsarna skapas korkskruvsliknande virvlar, så kallade ändvirvlar. Den uppåtgående delen i dessa virvlar har av vissa forskare antagits kunna ge en snett bakomvarande fågel viss lyftkraft och på så sätt minska dess energibehov. Det är dock inte praktiskt möjligt för fågeln att uppnå detta. Dels för att den uppåtgående delen av virveln är mycket snäv, dels för att arrangemanget leder till stabilitetsstörningar. Tvärtom vill stora, trögmanövrerande fåglar, till exempel en flock gäss, i likhet med flygplan undvika det turbulenta området bakom varandras vingar.

När flera stora fåglar eller flygplan ska flyga mot samma mål, är det bästa sättet för att undvika framförvarande fågels/flygplans turbulenta luft, att lägga sig vid sidan om, utanför virvlarna. För att ha koll på övriga medlemmar i flocken/förbandet lägger fågeln/piloten sig själv i en position i förhållande till de andra så att dessa finns inom en snäv synsektor, snett framåt till vänster eller höger. På så sätt bildas en av flankerna i en V-formation. Genom att ligga nära, men utanför ändvirveln, är det lättare att behålla positionen då en liten avvikelse snabbare upptäcks, varvid energikrävande korrigeringar kan undvikas. En mycket lång flank på en sida försvårar för de yttersta fåglarna att hålla positionen, därför bildas oftast en eller flera V-formationer.

Således, för stora trögmanövrerande fåglar och flygplan är en V-formation det mest naturliga sättet att förflytta sig tillsammans utan att störa varandra.

/Kai Boiardt, pensionerad militär och civil flyglärare samt lärare i aerodynamik vid Trafikflyghögskolan, Lunds universitet