Statsministern använder allt kortare ord
Längre tal men kortare ord – så kan man sammanfatta en nästan 40-årig trend vid riksdagens öppnande.
Bild: Emilia Öije
Den 17 september sker riksmötets öppnande. Då läser statsministern upp sin regeringsförklaring. Detta upprepas varje år, och statsvetaren Anders Sundell vid Göteborgs universitet har analyserat hur texterna har förändrats sedan 1975, genom att mäta hur många och hur långa ord regeringsförklaringarna innehåller. Resultatet visar att orden blivit allt kortare – ett tecken på språklig enkelhet. På 1970-talet bestod orden i genomsnitt av 6,5 bokstäver, nu innehåller de drygt 5,5 bokstäver. Olof Palme och Fredrik Reinfeldt har utmärkt sig genom att tala med extra korta ord, medan Torbjörn Fälldin gillade långa.
Samtidigt har regeringsförklaringarna blivit betydligt längre. På 1970-talet var de omkring 2 000 ord långa. Nu innehåller de i genomsnitt nästan 4 000 ord. Fredrik Reinfeldt sticker ut och har ibland använt närmare 6 000 ord i sina regeringsförklaringar.
Hur ska vi förstå dessa förändringar?
– Utvecklingen liknar den i USA. Talen blir längre och längre, antagligen för att fler och fler politikområden ska bockas av. Kanske kan det enklare språket förklaras av att man nu vill rikta sig till så många som möjligt, och att det inte är lika viktigt att tala ”fint” i offentliga sammanhang, säger Anders Sundell.
