Du har högre lön än du tror
Eftersom vi vet så lite om löneläget i Sverige så tror vi att många andra tjänar mer än de gör. Detta påverkar synen på fördelningspolitiken.
Bild: Sveriges television
Tjänar man mer än 38 000 i månaden tillhör man de 10 procent som tjänar mest, enligt SVT:s inkomstpejl. Det betyder att 90 procent av befolkningen i Sverige tjänar mindre än 38 000 i månaden. Men de flesta vet inte var deras egen lön ligger på en sådan inkomstskala, och placerar sig i regel för lågt.
– Vi tror att andra tjänar mer än vad de faktiskt gör, säger Johanna Möllerström, som är forskare vid George Mason University i Virginia, USA, samt nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning.
Hon har tillsammans med sina kolleger frågat 4 500 vuxna svenskar om hur många procent av Sveriges befolkning de trodde hade sämre årsinkomst än de själva. Bland de svarande visade det sig att 68 procent underskattade sin placering med mer än 10 procentenheter – och bara 6 procent överskattade sin inkomst med mer än 10 procentenheter.
Var i löneligan hamnar du? SVT:s inkomstpejl är baserad på 2012 års taxerade inkomster för alla i Sverige mellan 15 och 99 år.
Källa: Sveriges television
Det visade sig även att kvinnor underskattar sin lön mer än män.
– Vi vet inte riktigt varför vi underskattar våra relativa löner så stort. I exempelvis USA överskattar många sin relativa inkomst, säger Johanna Möllerström.
Efter några månader fick undersökningsgruppen uppföljande frågor om sina politiska preferenser, och hälften fick även korrekt information om var de egentligen befann sig på inkomstskalan. Det visade sig att de som fick veta att de tjänade mer, relativt sett, minskade sitt stöd för en omfördelningspolitik.
– Man tjänar mindre på omfördelningspolitik ju större inkomst man har, säger Johanna Möllerström. Så krassa är vi. Och detta kommer fram i vår studie.
Enkelt uttryckt: om man tror att man är låg- eller medelinkomsttagare, så gynnas man av en omfördelningspolitik, men om man upptäcker att man är höginkomsttagare, så inser man att man sannolikt inte gynnas personligen.
Vi vet alltså inte var vi ligger i inkomstligan, och detta påverkar våra politiska preferenser. Ska vi prata mer om löner med varandra?
– Tja, det är väl aldrig fel, säger Johanna Möllerström. Men att prata mer om pengar med sina vänner och grannar hjälper troligen inte eftersom de flesta då mest skulle prata med dem som tjänar ungefär som de själva. Däremot är det väl bra att ta del av databaser eller offentlig information om det generella löneläget.
