Smarta fiskar får färre ungar

Forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats ge experimentellt stöd åt teorierna om att människans allt större hjärna genom evolutionen har fått andra energikrävande processer att stå tillbaka. De avlade fram guppyer – akvariefiskar – med dels ovanligt stora hjärnor, dels ovanligt små hjärnor. De två fiskgrupperna fick genomgå ett test som gick ut på att känna igen olika symboler. Om fiskarna klarade av testet belönades de med mat. Fiskarna med stora hjärnor var mer framgångsrika än fiskar med små hjärnor, vilket visar att aveln verkligen påverkade fiskarnas intelligens.

Människans hjärna förbrukar 20 procent av det dagliga kaloribehovet, trots att den bara utgör två procent av kroppsvikten. Jämfört med andra däggdjur förökar sig människan långsamt och har en ovanligt liten matsmältningsapparat. Forskarna tror att detta speglar vår evolutionära historia: för att kunna utveckla den stora hjärnan har dessa energikrävande processer fått stå tillbaka. Matsmältningen är visserligen en förutsättning för näringsupptaget, men bland annat levern förbrukar många kalorier. Forskarna tror därför att matsmältningsapparaten kunde krympa när vi började äta mer energirik kost (se F&F 2/13 Lagad mat gjorde oss till människor). Studien har publicerats i Current Biology.