Facit framtiden: Med F&F in i framtiden

Året var 1969. Framtidsforskning var på modet. Idén om att använda Forskning & Framstegs läsare som expertpanel om framtiden dök upp som ett privat initiativ, och redaktionen nappade: ”Forskning & Framstegs läsekrets torde utgöra en unik kunskapskälla” för ett sådant experiment, konstaterades i en osignerad ledare i F&F 1/1970, där läsekretsen inbjöds att delta genom att sända in en intresseanmälan.

Våren 1970 skickades enkäter ut och våren 1971 sammanställdes resultaten. Omkring 10 000 arbetstimmar beräknas ha gått åt (mest tid lade expertpanelen ner). Arbetet presenterades som världens ditintills största delfiexperiment (delfimetoden bygger på att många experter utfrågas anonymt i flera led). Omkring 400 läsare deltog och bidrog med sina tankar om framtida förändringar i världen fram till år 2000. Materialet är omfattande, men några nedslag i resultatet, Världen i framtiden – ett Delfiexperiment (NFR 1972), visar tyvärr att den samlade klokheten trots allt inte räckte till för att urskilja framtidens mysterier.

F&F-läsarnas förslag rankades utifrån olika kriterier och sammanställdes i en sannolikhetsbedömning. Några av de mest sannolika förändringarna under åren 1970–2000 ansågs vara: uppodling av havsbotten, minidatorer i hemmen, säkra preventivmedel, ordning och reda i grundskolan, landsomfattande mobiltelefonnät, ökad våldsmentalitet, datoriserade politiska beslut, passagerartrafik i rymden, medellivslängd på över 80 år samt ”mycket stora bandstränder uppbyggda kring höghastighetskommunikationslinjer (ca 800 km/t)”.

Minst sannolikt, men ändå tänkbart, var: en socialistisk revolution i USA, kontakt med utomjordiskt liv, elbilar, en global valuta och satellitnavigerade fartyg.

Sammanfattningsvis prickade expertpanelen lite rätt, men oftare fel. Ungefär som det brukar bli när man handskas med något så oberäkneligt som framtiden.