Skolans växande kunskapsklyftor

Det finns många åsikter om invandringens effekter på de svenska skolresultaten. Men vi behöver varken främlingsfientliga överdrifter eller välvilliga skönmålningar – det råder nämligen ingen brist på fakta i frågan. Det finns betydande skillnader vad gäller skolresultat mellan invandrade och svenskfödda. Det framgår tydligt av SCB:s rapport Integration – en beskrivning av läget i Sverige från december 2013. Om man ser till meritvärdet, som sammanfattar slutbetygen från grundskolan, så har utlandsfödda, som kommit till Sverige från så gott som hela världen, lägre meritvärde än svenskfödda. Tydligast sticker gruppen pojkar från Afrika ut – och inom alla grupper klarar sig flickorna bättre än pojkar i skolan.

Om man ser till hur många som inte uppnår gymnasiebehörighet i sitt slutbetyg i nian är mönstret likartat. Under perioden 2007–11 uppnådde 9 procent av inrikesfödda (hit räknas även andra generationens invandrare) inte gymnasiebehörighet. För de utrikesfödda är siffran 35 procent. Mer än var tredje utrikesfödd uppnår alltså inte gymnasiebehörighet, vilket innebär godkända betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andra språk. Detta är en ökning sedan början av 2000-talet, då motsvarande siffra var 27 procent.

Invandrare från våra grannländer i Norden eller från Nordamerika/Oceanien klarade sig bäst i detta avseende, medan de som kom från Afrika eller Asien klarade sig sämst. Mer än hälften av dem som är födda i Afrika uppnår inte gymnasiebehörighet efter grundskolan.

Hur länge man har bott i Sverige påverkar förstås resultaten, återigen mätt som andel gymnasiebehöriga. Här sticker gruppen pojkar som är födda i Afrika ut. Även bland dem som varit i Sverige i mer än tio år klarade hela 26 procent inte få gymnasiebehörighet – i de flesta andra invandrargrupper ligger denna siffra på strax under 20 procent.

Också bland relativt nyanlända invandrare, som varit i Sverige i högst fyra år, visar sig de som kommit från Afrika och Asien ha avsevärda problem. Bland dem uppnår 76 procent – mer än tre fjärdedelar – inte gymnasiebehörighet (inom andra nyanlända invandrargrupper ligger siffran kring 50 procent).

– Detta är både underrapporterat och alarmerande, säger Jan-Eric Gustafsson, som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Vi vet sedan tidigare att de som kommer till Sverige i tioårsåldern ofta får stora problem med att klara sig i skolan. Det är varken deras eget eller skolans fel – men Sverige är ett land med ett ovanligt språk. Därför är det svårt att jämföra oss med länder som Kanada eller Storbritannien. Vi vet också att kunskaper och kultur i hemlandet spelar stor roll för hur man lyckas i den svenska skolan.

Dessa data bygger på slutbetyg i grundskolan, och en förklaring skulle kunna vara att lärare diskriminerar utlandsfödda i sin betygsättning. Men den förklaringen håller inte. Det finns studier vid Uppsala universitet som visar att om man jämför slutbetyg med resultaten på nationella prov så blir ”utlandsfödda elever i genomsnitt […] mer generöst betygsatta i slutbetyget i svenska och matematik, än svenskfödda” (IFAU, rapport 2007:22).