Avgångsbetyg. Drygt 10 procent av eleverna lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Bland de utrikesfödda är andelen 35 procent.
**Bild:** Fredrik Sandberg / TT

Skolans växande kunskapsklyftor

Det är stora skillnader vad gäller skolprestationer mellan barn som är födda i Sverige och utrikesfödda. Ledande skolforskare menar att det är ett allvarligt problem, som hittills inte har tagits på tillräckligt allvar.

Samhälle & kultur

samhällsvetenskap

Text Henrik Höjer

Publicerad 2014-07-30

Det finns många åsikter om invandringens effekter på de svenska skolresultaten. Men vi behöver varken främlingsfientliga överdrifter eller välvilliga skönmålningar – det råder nämligen ingen brist på fakta i frågan. Det finns betydande skillnader vad gäller skolresultat mellan invandrade och svenskfödda. Det framgår tydligt av SCB:s rapport Integration – en beskrivning av läget i Sverige från december 2013. Om man ser till meritvärdet, som sammanfattar slutbetygen från grundskolan, så har utlandsfödda, som kommit till Sverige från så gott som hela världen, lägre meritvärde än svenskfödda. Tydligast sticker gruppen pojkar från Afrika ut – och inom alla grupper klarar sig flickorna bättre än pojkar i skolan.

Om man ser till hur många som inte uppnår gymnasiebehörighet i sitt slutbetyg i nian är mönstret likartat. Under perioden 2007–11 uppnådde 9 procent av inrikesfödda (hit räknas även andra generationens invandrare) inte gymnasiebehörighet. För de utrikesfödda är siffran 35 procent. Mer än var tredje utrikesfödd uppnår alltså inte gymnasiebehörighet, vilket innebär godkända betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andra språk. Detta är en ökning sedan början av 2000-talet, då motsvarande siffra var 27 procent.

Invandrare från våra grannländer i Norden eller från Nordamerika/Oceanien klarade sig bäst i detta avseende, medan de som kom från Afrika eller Asien klarade sig sämst. Mer än hälften av dem som är födda i Afrika uppnår inte gymnasiebehörighet efter grundskolan.

Hur länge man har bott i Sverige påverkar förstås resultaten, återigen mätt som andel gymnasiebehöriga. Här sticker gruppen pojkar som är födda i Afrika ut. Även bland dem som varit i Sverige i mer än tio år klarade hela 26 procent inte få gymnasiebehörighet – i de flesta andra invandrargrupper ligger denna siffra på strax under 20 procent.

Också bland relativt nyanlända invandrare, som varit i Sverige i högst fyra år, visar sig de som kommit från Afrika och Asien ha avsevärda problem. Bland dem uppnår 76 procent – mer än tre fjärdedelar – inte gymnasiebehörighet (inom andra nyanlända invandrargrupper ligger siffran kring 50 procent).

– Detta är både underrapporterat och alarmerande, säger Jan-Eric Gustafsson, som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Vi vet sedan tidigare att de som kommer till Sverige i tioårsåldern ofta får stora problem med att klara sig i skolan. Det är varken deras eget eller skolans fel – men Sverige är ett land med ett ovanligt språk. Därför är det svårt att jämföra oss med länder som Kanada eller Storbritannien. Vi vet också att kunskaper och kultur i hemlandet spelar stor roll för hur man lyckas i den svenska skolan.

Dessa data bygger på slutbetyg i grundskolan, och en förklaring skulle kunna vara att lärare diskriminerar utlandsfödda i sin betygsättning. Men den förklaringen håller inte. Det finns studier vid Uppsala universitet som visar att om man jämför slutbetyg med resultaten på nationella prov så blir ”utlandsfödda elever i genomsnitt […] mer generöst betygsatta i slutbetyget i svenska och matematik, än svenskfödda” (IFAU, rapport 2007:22).

**Sambanden mellan betyg och födelseland**
Meritvärdet är summan av de 16 bästa betygen, G=10 poäng, VG=15 poäng och MVG=20 poäng. Max är alltså 320 poäng.
*Källa: Stativ, Scb*

Det stora gapet mellan svenskfödda och utlandsfödda av andelen som uppnår gymnasiebehörighet har dessutom – trots en generös betygsättning av utrikesfödda – vuxit över tid, vilket förklaras av att invandringen från Afrika har ökat. Vilka länder man invandrar från är alltså högst relevant i sammanhanget – och invandringen till Sverige domineras av människor från länder i Asien och Afrika. Förutom återinvandrade svenskar toppar Syrien och Somalia invandringen till Sverige, följt av Polen, Afghanistan och Eritrea.

Även enligt Pisa-rapporten från december 2013 finns det i Sverige ”betydande skillnader” i prestationer mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, och Sverige är ett av de länder som har störst kunskapsklyftor mellan invandrade och infödda elever. De största skillnaderna i matematik mellan olika elevgrupper finns i Frankrike, som toppar statistiken med 84 poäng i resultatskillnad mellan infödda elever och utlandsfödda.

Sverige kommer på andra plats av OECD-länderna, med 80 poängs resultatskillnad. Snittet i OECD-länderna är 39 poängs resultatskillnad. Gruppen födda i Sverige med utländsk bakgrund (födda i Sverige av utländska föräldrar, en grupp som klassas som svenskfödda i SCB:s studier ovan) har 45 poängs resultatskillnad gentemot dem med svensk bakgrund, vilket även det ligger högre än OECD-snittet på 33 poäng.

Mönstret återfinns även bland dem som presterar bäst i skolan. I Sverige fick 9 procent av de infödda eleverna toppresultat på Pisa-provens matematikdel. För svenskfödda med utländsk bakgrund och utlandsfödda är siffran 2,5 respektive 2 procent.

Invandringens omfattning påverkar hur mycket dessa skillnader inverkar på skolresultaten som helhet. I Sverige har omkring 15 procent av 15-åringarna utländsk bakgrund. Av dem är 6 procent födda utomlands, och 9 procent är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. År 2013 nådde invandringen till Sverige en rekordnivå, och i nuläget tar Sverige emot flest asylsökande per capita inom EU.

Även bland de utlandsfödda som tar sig in på gymnasiet ökar kunskapsklyftorna gentemot de svenskfödda, berättar Jan-Eric Gustafsson. Men det är den växande gruppen utlandsfödda som inte går ut grundskolan med fullständiga betyg som är mest bekymmersam, eftersom de får så dåliga förutsättningar för att ta sig in på arbetsmarknaden eller att fortsätta med studier.

– På lång sikt är detta ett utomordentligt allvarligt samhällsproblem, säger Jan-Eric Gustafsson.