Bakterier i behov av en redaktör

Hos en människa är bakterierna i tarmen ungefär tio gånger fler än cellerna i hela kroppen. För det mesta är vår samvaro med bakterier harmonisk, men inte alltid. Digerdöden är ett exempel på det. När pesten härjade som värst ändrade bakterier förutsättningarna för hela mänskligheten.

Den behändiga boken Kort om bakterier sätter in bakterierna i sitt sammanhang och gör intressanta nedslag i bakteriologins historia: Holländaren Antonie van Leeuwenhoek skymtar grumliga skepnader i sitt mikroskop på 1600-talet. Fransmannen Louis Pasteur utvecklar sin bakterieteori om infektioner på 1800-talet. Och Alexander Fleming isolerar penicillin i början av 1900-talet.

Ett särskilt kapitel tar upp bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Det är författarens eget forskningsområde – vilket kanske förklarar varför texten plötsligt drunknar i teknisk jargong. Förkortningen CTX–M dyker upp femton gånger i löpande text på en enda sida. Här skulle en sträng redaktör ha kunnat göra en insats för en bok som i övrigt är kul att läsa.