Malarians fula medicinhistoria

År 1927 fick österrikaren Julius Wagner-Jauregg ett Nobelpris i medicin för sitt arbete med att spruta in malariaparasiter i blodet på människor med svår syfilis. Omkring en tredjedel av patienterna blev faktiskt friska. Senare ersatte effektiv antibiotika denna så kallade feberterapi.

Men under andra världskriget var feberterapin utbredd i USA. Det berodde i första hand på att krigsmakten behövde folk att testa nya malariamediciner på.

Det var strategiskt viktigt att skydda soldater i malariadrabbade områden, och den traditionella medicinen kinin var en bristvara. Därför började forskare testa experimentella preparat på syfilispatienter som de avsiktligt smittat med malaria – med hänvisning till att behandlingen kanske skulle hjälpa mot syfilis. Senare gjordes tester även på människor med olika mentalsjukdomar, samt på brottslingar i fängelser.

Vetenskapsjournalisten Karen Masterson beskriver ett mörkt kapitel i medicinens historia. Det är spännande läsning, relevant för en sjukdom som än i dag är ett av världens värsta gissel.