Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Forskarlarm om sexrobotar

Erik Billing vid Högskolan i Skövde driver en internationell kampanj mot utveckling av sexrobotar.

Publicerad
Roboten RoxxxyGold kostar ungefär 60 000 kronor.
Bild: Ethan Miller / Getty images

RoxxxyGold kostar närmare 60 000 kronor. Hon kan föra samtal, reagera på beröring och dessutom röra sina ”privata delar”, enligt tillverkaren True Companion i USA. Roboten levereras med fem grundpersonligheter som kan justeras eller bytas ut via ett trådlöst nätverk.

– Vi menar att den här typen av robotar bidrar till en objektifiering av kvinnor, säger Erik Billing, robotforskare vid Högskolan i Skövde.

Tillsammans med sin brittiska kollega, Kathleen Richardson, har han startat en kampanj som bland annat uppmanar programmerare och forskare att bojkotta utveckling av sexrobotar genom att vägra bidra med kod, hårdvara och idéer.

Intresset för robotar som utför sexuella tjänster ökar. Nästa år samlas robotforskare från hela världen till den andra upplagan av International conference on love and sex with robots. En av arrangörerna, David Levy, har skrivit en doktorsavhandling i ämnet. Han anser att sexrobotar kommer att leda till mindre prostitution. Det tror inte Erik Billing.

– Vi har redan i dag en uppsjö av olika sexleksaker, och de har ökat under de senaste 20–30 åren. Samtidigt ser vi en ökning av prostitutionen, säger han.

Erik Billing misstänker att tröskeln till sexköp skulle bli ännu lägre i en framtid med massproducerade sexmaskiner. Men han känner inte till några vetenskapliga studier av hur vare sig sexleksaker eller robotar direkt påverkar prostitutionen.

Frågan om trösklar är central i den ytterst omstridda frågan om barnsexrobotar. Några sådana tillverkas inte (så vitt forskarna känner till). Men Ron Arkin, professor och chef för Mobile robot laboratory vid Georgia tech i USA, efterlyser vetenskapliga studier av hur sådana robotar skulle kunna påverka risken för att dömda pedofiler återfaller i brott.

Vid en paneldiskussion om robot-etik förra året föreslog han att barnliknande robotar kan få samma betydelse för pedofiler som metadon har för vissa drogmissbrukare.

De etiska frågorna är många: Kommer alltmer verklighetstrogna robotar i nära relationer att påverka människors empatiska förmåga? Hur stor skillnad är det egentligen mellan sexrobotar och andra sexleksaker – och kommer vi att bli sorgsna och ensamma i robotarnas sällskap?

För tre år sedan startade en liknande kampanj mot robotar som dödar, Campaign to stop killer robots. Initiativtagarna till den nya kampanjen hoppas att få i gång en seriös diskussion även om hur sexrobotar påverkar individer och hela samhällen.

– Vi har fått ett enormt gensvar, nästan orimligt stort, säger Erik Billing.

Mängder av journalister har hört av sig. Även forskarkolleger har reagerat.

Kate Devlin, feminist och datorforskare vid University of London, försvarar sexrobotarna på forskarsajten The Conversation. Hon tror att den nya tekniken kan hjälpa människor att utforska sexualitet som inte nödvändigtvis följer en traditionell uppdelning i manligt och kvinnligt.

Kate Devlin stöder gärna en kampanj mot robotar som dödar. ”Men en kampanj mot sexrobotar? Make love, not war.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor