Håll koll på mängden fluor
En del av mina vänner på Facebook skriver ibland om att det är farligt med fluor. Hur farligt är det med fluorsköljning och med fluor i tandkräm? Finns det till exempel en koppling mellan fluor och diagnoser som autism, dyslexi och ADHD?
/Åsa
Bild: iStock
Fluorid är en naturligt förekommande fluorförening som finns i jordskorpan i varierande mängd, och därför också i varierande mängd i dricksvatten och livsmedel (se sid 18). En välkänd positiv effekt av fluorid är att det stärker tändernas emalj och skyddar mot karies. Därför tillsätts fluorid i tandvårdsprodukter.
I vissa länder med naturligt låga fluoridhalter i miljön tillsätts fluorid i dricksvattnet för att skydda tandhälsan. Det görs dock inte i Sverige.
Inga vetenskapliga studier har visat på samband mellan fluoridintag och neuropsykiatriska diagnoser som autism, dyslexi och ADHD hos barn. Däremot är ett för högt intag skadligt i andra avseenden. Det är väl känt att ett högt fluoridintag kan orsaka vita eller bruna fläckar på tandemaljen. Barn är känsligare under den period som de permanenta tänderna utvecklas. Därför bör barn upp till cirka åtta års ålder inte dricka vatten med fluoridhalter på över 1 mg/liter. Av samma anledning ska små barn inte använda stora mängder tandkräm med fluorid. Gränsvärdet för fluorid i dricksvatten i Sverige är 1,5 mg/liter.
Det är också väl känt att fluorid lagras i benvävnad. Vid långvarigt intag av dricksvatten med höga halter (över 6 mg/liter) ökar risken för hälsoproblem i form av ökad benmassa, smärta, stelhet och ökad risk för frakturer.
Kopplingen till andra hälsoeffekter har också studerats men inte i samma omfattning. Enligt studier i Kina är IQ på populationsnivå något lägre i byar med mycket höga fluoridhalter (storleksordningen 10 mg/liter). Men på grund av flera metodologiska brister är det oklart huruvida detta speglar ett verkligt orsakssamband.
Experimentella studier pekar på att fluorid skulle kunna vara hormonstörande och påverka sköldkörtelns funktion. Underfunktion i sköldkörteln är en relativt vanlig sjukdom, framför allt hos kvinnor över 40 år. Om gravida kvinnor har en sådan underfunktion som inte behandlas kan hjärnans utveckling hos fostret störas.
Många ämnen, både naturliga och produktkemikalier, misstänks kunna påverka barns utveckling och nervsystem på olika sätt. Men vad gäller fluorid finns i dag inga starka indikationer på att normal användning av tandvårdsprodukter och konsumtion av svenskt kommunalt dricksvatten påverkar barns utveckling. Det är dock viktigt att hushåll med egna brunnar kontrollerar sitt vatten. I vissa områden är fluoridhalten i grundvattnet flera gånger högre än gränsvärdet.
/Marika Berglund, docent, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet
