Rasisten som gifte sig på fel sätt
När medicinaren Herman Lundborg 1922 tillträder som chef för det nyinrättade rasbiologiska institutet i Uppsala – det första statliga i sitt slag i världen – finns ett stort intresse för den nya vetenskapen (se En meningslös sortering av människor, F&F 8/2012). Rasbiologin är på modet – en till stor del visuell vetenskap, där människor delas in i olika raser utifrån sitt utseende. Herman Lundborg gör många forskarresor och kartlägger samer och finnar i de så kallade ”lappundersökningarna”. Men hans tilltagande besatthet av det uppdrag han tillskrivit sig själv, att rädda det svenska folket från rasblandning, gör till slut både honom och de rasbiologiska teorierna allt mindre populära och det offentliga Sverige vänder honom ryggen under 1930-talet. Gåtan som bokens titel anspelar på är dock av mer personlig karaktär. Efter sin frus bortgång, och efter att ha ägnat hela sin forskarkarriär åt att motverka rasblandning, gifter Herman Lundborg nämligen om sig och får barn – med en kvinna från Lappland.
Yrkesrasisten som skaffar barn och gifter sig med någon av ”fel” ras är en bra historia och Maja Hagerman är en skicklig historieberättare, trots att något svar på gåtan om Herman Lundborgs dubbelnatur inte står att finna.
