En överlevare från stormaktstiden

1 | Vem var Agneta Horn?

– Hon var en högadlig kvinna som levde inom den högsta politiska eliten i Sverige på 1600-talet. Hon var omgiven av mäktiga män, och själv blev hon ohyggligt rik. Hon var barnbarn till rikskanslern Axel Oxenstierna, och hennes pappa var fältmarskalk. Men hon levde delvis ett tragiskt liv – hon miste många av sina närstående.

2 | Varför har du skrivit denna bok?

– Jag blev fascinerad av Agneta Horn när jag läste språkhistoria. Då läste jag hennes egna memoarer, som var rätt svåra att förstå. Det handlade dels om knepiga språkliga uttryck, och dels om att texten ofta berörde händelser, ofta slag eller liknande krigiska saker, som jag hade dålig koll på. Så nu har jag försökt reda ut detta, delvis för mig själv – men även för alla tänkbara läsare.

3 | Boken bygger på hennes memoarer. Vad vet vi om dem?

– Manuskriptet hittades långt i efterhand. Jag tror att hon skrev dem som ett sätt att berätta för barn eller vänner om sitt liv. De trycktes aldrig – manuskriptet består av ett antal handskrivna ark.

4 | Hur kom du i kontakt med detta manus?

– Det var som sagt när jag pluggade språkhistoria som jag fick ta del av en passus som exempel på stormaktstidens svenska språk. Jag fick läsa om hur hon fick stryk för att hon tappat en maska i sin stickning. När jag läste detta fick jag möta en riktig människa från historien på ett väldigt oväntat sätt. Det var så konkret och mänskligt att jag inte kunde glömma det.

5 | Vad förvånade dig mest under arbetet med boken?

– Kanske att hon inte var så fantastisk som hon framställer sig i sina egna memoarer. När man hittar henne i andra källor så blir bilden mer sammansatt. I hennes egen text är hon god och alltid utsatt för andra människors påhitt. Men i hennes brev hittade jag saker som att hon tipsade sin fogde om hur han skulle sälja av en dålig skörd genom att spä ut kornen med gammalt korn. Sådant hamnade inte i memoarerna …

6 | Vad är den viktigaste lärdomen av boken?

– Att vi människor har en oerhörd förmåga att överleva. Agneta Horn förlorade sin mamma tidigt och vanvårdades som barn. Hon miste sedan själv såväl sina barn som sin make, men hon levde vidare och anpassade sig till omständigheterna.

7 | Varför ska man läsa om hennes liv?

– För att det är ett unikt kvinnoöde från 1600-talet som ger många detaljer från den tiden. Vi får också komma en människa mycket nära, vilket är rätt ovanligt, samtidigt som vi får en bild av livet bakom scenen, så att säga. Hon var med på fälttåg och levde nära storpolitiken, och såg allt detta på nära håll.