Cykling – en vinst för samhället
Varje cyklad kilometer innebär en lättnad i samhällets budget på drygt en krona.
Bild: iStock
I Köpenhamn tar 36 procent av invånarna cykeln till jobbet redan i dag och stadens målsättning är att höja siffran till 50 procent. Som ett led i denna strävan utvärderar kommunen årligen kostnader och vinster för både bil- och cykeltrafik.
Stefan Gössling, professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet, har tillsammans med en australiensisk forskarkollega gjort en analys av de danska beräkningarna, som de nyligen publicerade i tidskriften Ecological economics.
Deras analys visar att totalkostnaden för bilåkandet – både privata och samhälleliga utgifter – är ungefär 4,60 kronor per kilometer. En kilometerlång cykelresa kostar cirka 75 öre. Bilresan är alltså drygt sex gånger dyrare än cykelfärden.
Om man räknar bort de privata utgifterna och enbart ser till samhällets utgifter, så kostar bilresan 1,40 kronor per kilometer medan cykelresan i stället ger samhället en besparing på 1,50 kronor. Det beror bland annat på att cykling förbättrar hälsan, vilket minskar kostnaderna för sjukvård.
Men samhället skulle tjäna ännu mer på cyklingen om det inte vore för olyckorna, som utgör en minuspost på ungefär 1 krona per kilometer. Motsvarande siffra för bilolyckor är 20 öre. Cykelolyckor orsakar förhållandevis små materiella skador men personskadorna blir ofta mer omfattande än vid bilolyckor i staden.
Den ekonomiska fördelen med cykling skulle dessutom kunna ökas ytterligare genom att förbättra framkomligheten för cyklister, så att restiden minskar – och säkerheten ökar. Sådana projekt är på gång i Köpenhamn, bland annat i form av speciella cykelvägar, cycle highways, där cyklister ska kunna färdas betydligt snabbare.
Beräkningarna bygger på så kallad kostnad-nytta-analys, som väger in faktorer som buller, vägslitage, föroreningar, klimatpåverkan, restider och hälsoeffekter.
Forskningen visar alltså att Köpenhamns investeringar i cykelinfrastruktur är lönsamma för samhället. Stefan Gössling utgår från att det gäller även för svenska storstäder:
– Inte minst eftersom Köpenhamns kommun har gjort ganska konservativa beräkningar av kostnaderna för bilismen. Man använder exempelvis EU:s handelssystem vid beräkningarna av kostnaderna för koldioxidutsläpp, vilket underskattar de faktiska samhällskostnader som följer med klimatförändringarna.
