Ny genteknik måste bromsas

Vid ett möte i den amerikanska badorten Asilomar år 1975 beslutade genforskare att pausa sina egna experiment av säkerhetsskäl. En het debatt om genteknikens tänkbara risker spred sig även till Sverige, men i praktiken var det mycket svårt att skräddarsy dna med dåtidens metoder.

I dag är det lätt. Under de senaste två åren har biologer i bland annat Umeå utvecklat en teknik med det otympliga namnet Crispr/Cas9. Den gör det snabbt, enkelt och billigt att redigera arvsmassan hos levande organismer – inklusive primater. Därför behövs en bred diskussion i samhället om tekniken, enligt en debattartikel i veckans nummer av tidskriften Science. Bland undertecknarna finns Nobelpristagarna David Baltimore och Paul Berg, initiativtagare till mötet i Asilomar.

Forskarna uppmanar kolleger i hela världen att avhålla sig från att genmanipulera människor – även i länder utan förbud – medan politiker och experter resonerar om följderna. De efterlyser mer forskning för att det ska bli lättare att avgöra ”vilka, om ens några, tillämpningar i framtiden som kan anses tillåtliga.”

– Det är ett lovvärt och viktigt initiativ, säger Magnus Lundgren, mikrobiolog på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet, och forskare inom området.

Han hoppas att lagstiftare och allmänhet även i Sverige på allvar diskuterar hur genförändringar kan påverka synen på människan – och vilka etiska problem som kan uppstå om man väljer att inte använda tekniken mot exempelvis genetiska sjukdomar.