Besprutning förödande för nyttiga insekter

Det pågår en omfattande bidöd på många håll i världen. Det är oroande eftersom bin pollinerar våra grödor – en ekosystemtjänst som är värderad till drygt 200 miljarder kronor inom EU. Orsakerna till bidöden är inte klarlagda, men många forskare anser att bekämpningsmedel är en viktig faktor. Neonikotinoiderna är en grupp bekämpningsmedel som ofta diskuteras i detta sammanhang. De används till att skydda nysådda frön från insektsangrepp men sprids till hela plantan när den växer upp – och hamnar i pollen och nektar som bin och andra pollinatörer kommer i kontakt med.

Laboratorieförsök har visat att bin kan ta skada av neonikotinoider. Det har dock saknats bevis för att detta även sker ute i naturen. Men nu presenterar svenska forskare resultatet av ett storskaligt fältexperiment, som visar att dessa kemikalier är dödliga för vilda pollinatörer som humlor och solitärbin – en insektsgrupp som står för hälften av all pollinering av grödor världen över, men neonikotinoiderna verkar inte utgöra ett hot mot tama honungsbin.

Forskarna från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med Jordbruksverket utfört ett odlingsförsök med raps i södra Sverige. Sexton rapsfält ingick och hälften av fälten såddes med frön som behandlats med neonikotinoider, medan resterande fält såddes med obehandlade frön. Forskarna placerade sex tambisamhällen vid varje fält, samt sex humlesamhällen och tre ”biholkar” som innehöll vilda solitärbin.

Inga solitärbin lyckades föröka sig i de biholkar som placerats vid de behandlade rapsfälten. Humlekolonierna vid de behandlade rapsfälten hade avsevärt lägre tillväxt än kolonierna vid de obehandlade rapsfälten. Men bekämpningsmedlen hade ingen mätbar effekt på honungsbinas kolonitillväxt.

EU har infört restriktioner för användningen av tre bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider, eftersom de befarats påverka bin och andra pollinatörer. Ett av dessa preparat användes i det svenska försöket. Restriktionerna ska utvärderas i december, så de svenska rönen, som har publicerats i Nature, kommer lägligt.