Hjärnan lär sig att hitta tummen igen
Är våra transplanterbara organ i praktiken neurologiskt oberoende? Rimligen kan man inte vid en transplantation av till exempel hjärta eller njure skarva ihop eventuella nervbanor?
/Jan M
Bild: iStock
Vid transplantation av våra inre organ återskapas blodcirkulationen genom att in- och utgående blodkärl kopplas ihop på nytt. Dessutom kopplas till exempel gallgång och urinledare för att lever respektive njure skall kunna fungera. Däremot kopplas normalt inte nervbanor. En viss återväxt av nerver sker sannolikt under läkningsprocessen under det första året efter transplantationen, men vi vet mycket lite om betydelsen av detta och hur det sker.
Att koppla ihop nerver kirurgiskt är dock fullt möjligt och en nödvändighet i andra sammanhang, som vid handkirurgi och hand- och ansiktstransplantation. Nervtrådarna ligger buntvis i en nervskida och hopkopplingen sker genom att nervens båda ändar sys mot varandra. De två delarna växer dock egentligen aldrig samman. Det som i stället sker är att nya utväxter av nervtrådar från kroppen går in i den transplanterade vävnaden, och genom nervskidan följer de gamla nerverna till deras slutdestinationer. Ofta måste dock hjärnan lära sig att förstå varifrån signalen kommer, då det inte är säkert att den nervtråd som tidigare var kopplad till tummen verkligen fann vägen till just tummen, utan kanske till ett annat finger.
/Bo-Göran Ericzon, professor i transplantationskirurgi, Karolinska institutet
