Därför återvänder vi till isens rike

I Forskning & Framstegs första nummer, som kom ut 1 september 1966, finns en liten notis om en expedition till Spetsbergen. Med tanke på att det på den tiden var en mer omständlig process att producera en tidskrift, är det en förvånansvärt aktuell notis. Expeditionen genomfördes samma sommar.

Redan i numret därpå, F&F 2/1966, finns en längre artikel om resultaten från resan till Svalbard och Arktis. Artikeln skrevs av Valter Schytt, som senare blev professor i glaciologi vid Stockholms universitet. På följande sidor återkommer vi till ämnet, när Per Holmlund, Valter Schytts efterträdare som professor i glaciologi, skriver om vad historiska bilder av glaciärer kan berätta.

Att inleda jubileumsåret med en artikel om polarforskning känns rätt på många sätt. Förutom att ämnet förekom i de första två utgåvorna av Forskning & Framsteg, har det återkommit många gånger. Med på en stor expedition 1980 följde illustratören Gunnar Brusewitz, och han tecknade också omslaget till F&F 2/1988.

Forskningen på Arktis och isarna där är intimt kopplad till en av vår tids svåraste utmaningar, förändringar i klimatet och människans påverkan på jordens temperatur. Smältande glaciärer är troligen den mest påtagliga effekten av klimatförändringarna i dag.

Arktis och polarexpeditionerna innehåller också äventyr, tragiska öden och mysterier. Andrées polarexpedition 1897 är kanske det bästa exemplet.

Möjligen är de strapatsrika expeditionernas tid över. Men regionen har knappast tappat sin lockelse. Nya effektivare fartygsrutter genom Nordostpassagen och råvaruprospektering gör Arktis intressant. Och Forskning & Framsteg kommer helt säkert att få anledning att fortsätta bevakningen i lika stor omfattning som under de senaste 50 åren.

Patrik Hadenius, chefredaktör