Bankkris hotar hjärnforskning

En ekonomisk kris har drabbat den svenska hjärnbanken, som är en samling hjärnor från över tusen människor. Utan nya anslag hotar nedläggning, enligt bankchefen.

I en kulvert under Huddinge sjukhus brummar uppradade frysboxar fulla av hjärnvävnad. Här lagrar den svenska hjärnbanken sina samlingar vid åttio minusgrader. Merparten av materialet kommer från människor med Alzheimers sjukdom och andra former av demens. Men här finns också hjärnor påverkade av Parkin­sons sjukdom, ALS och flera andra diagnoser – liksom jämförelsematerial i form av genomsnittliga hjärnor.

Banken, som öppnade i sin nuvarande skepnad för fem år sedan, innehåller dessutom äldre hjärnor konserverade med formalin. Tanken är att forskare ska använda biobanken för att studera nervsystemets sjukdomar.

– Nu har vi inte längre ekonomiska förutsättningar att ta emot hjärnor som allmänheten vill donera till forskning, säger Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning och chef för hjärnbanken.

Hon har bett om pengar från Karolinska institutet, olika kliniker på sjukhuset, patientorganisationer och en lång rad forskningsfinansiärer. Ingen vill betala.

Det kostar i genomsnitt 23 000 kronor att ta hand om en mänsklig hjärna, inklusive transporter, obduktion och patologisk undersökning. Hundratals människor har gett sitt samtycke till att donera sin hjärna till vetenskapen efter sin död. Några ingår i forskningsprojekt om bland annat autism som täcker kostnaderna. Vad som kommer att hända med resten är oklart.

– Men vi kommer inte att kasta några av hjärnorna som vi har i vår samling, säger Caroline Graff.