EKONOMI: Att skriva smarta kontrakt

Om det fanns en tradition av att ropa ”äntligen” även när ekonomipriset offentliggörs så skulle nog många instämma, skriver bloggen Ekonomistas, ett kollektiv av framstående svenska nationalekonomiska forskare, när det blev klart att Oliver Hart och Bengt Holmström får årets ekonomipris till Albert Nobels minne för sitt bidrag till kontraktsteorin.

Denna teori berör problemen med att utforma kontrakt så att alla parter blir så nöjda som möjligt. Det handlar alltså om att hantera intressekonflikter.

– Jag tycker att det var ett mycket bra val. Det är ett forskningsområde som har en bred tillämpning, säger Fredrik Andersson, som är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och dessutom rektor för Ekonomihögskolan i Lund.

– De slutsatser vi har sett av forskning inom kontraktsteori är mycket robusta.

 – Kontraktsteori handlar om hur drivkrafter hänger samman med information. Kontraktet kan ses som ett sätt att strukturera incitament som en funktion av tillgänglig information, fortsätter Fredrik Andersson, som själv forskat inom området kontraktsteori.

– Detta berör vad vi ekonomer brukar kalla informationsasymmetri, där någon vet något som en annan part inte vet, eller där en part ska göra något som den andra parten inte kan se. Då uppstår behov av att utforma kontrakt som reglerar detta. Så detta är forskning som har en mycket vid tillämpning, säger han och ger ett exempel.

– Säg att någon ska städa ett rum och belönas för det. Då gäller det att reglera vad ett städat rum är. Hur noga undanplockat ska det vara, och ska det dammsugas även under sängen? Allt detta kan specificeras och påverkar sedan hur städningen utförs.

Den här modellen spelar en viktig roll vid exempelvis kommunal upphandling eller friskolor, där drivkrafterna skapas efter vad som specificeras.

 – Tittar man närmare på gymnasieskolorna så ser man en mängd specialinriktningar, vilket hänger samman med de drivkrafter som har skapats i de kontrakt som påverkar hur hela vårt friskolesystem ser ut, säger Fredrik Andersson. Årets ekonomipris belönar alltså ett ovanligt brett och tillämpbart forskningsområde.

– Priset innebär en stor stimulans för detta forskningsfält, säger han. I en tid av vetenskaplig specialisering – och det gäller inte minst nationalekonomi – är det viktigt att de grundläggande ekonomiska mekanismerna uppmärksammas. 

Rampljuset slocknar efter prisutdelningen

Den genomsnittlige ekonomipristagaren står nästan på toppen av sin citeringskurva när han (hittills har endast en kvinna belönats – Elinor Ostrom, år 2009) får priset. Efter priset ökar citeringarna något, sedan faller de. Det finns dock undantag, till exempel Amartya Sen (1998), som blev citerad även långt efter att han fått priset.

Källa: Uppsala universitet

Bengt Holmström

Född i Finland den 18 april 1949. Professor vid Massachusetts institute of technology (MIT), USA.

Oliver Hart

Född i Storbritannien den 9 oktober 1948. Professor vid Harvard university, USA.