Osäkert sätt att angripa bakterier
När bakterier kapslar in sig i biofilm blir de svåra att rå på, enligt artikeln Konsten att förstå bakteriernas språk (F&F 2/2014). Det finns tydligen också biofilm med många olika slags mikroorganismer – polymikrobiell biofilm. Skulle den nya gentekniken Crispr/Cas9 kunna användas mot biofilm?
/Hans M.
Bild: Istock
Svar: Att bilda biofilm är naturligt för de flesta bakteriearter och ett sätt för dem att skydda sig i ogästvänliga miljöer. I sjukvården är biofilmer ett problem, då de orsakar långvariga infektioner som är svåra att bota med konventionell antibiotikabehandling. Därför är man angelägen om att hitta effektivare metoder för behandling av biofilmbildande organismer.
CRISPR/Cas9 är från början en del av bakteriernas immunförsvar, som ska skydda dem mot angrepp från bakteriofager och plasmider. CRISPR/Cas9 fungerar som en sax som identifierar specifika dna-sekvenser hos angriparen och klipper sönder dem. Detta system har forskningen i dag utvecklat till ett kraftfullt verktyg för genteknik.
CRISPR/Cas9 har redan använts för antimikrobiella ändamål. Det är tänkbart att det skulle kunna användas mot polymikrobiell biofilm – antingen genom att direkt angripa bakterierna eller genom att blockera eller aktivera deras gener som styr biofilmsbildande med en variant av Cas9. Efter att deras skyddande film på så sätt neutraliserats kan bakterierna sedan behandlas med vanliga antibiotika.
Men även om dessa strategier skulle se lovande ut i laboratoriet är det en stor utmaning att få dem att fungera i praktiken. Behandlingen behöver bland annat vara så specifik att den inte riskerar att skada vår viktiga normalflora av nyttiga bakterier. Dessutom finns faran att bakterierna blir resistenta även här – deras arvsmassa kan förändras på de ställen som CRISPR/Cas9-behandlingen ska angripa.
/Ute Römling, professor i medicinsk mikrobiell fysiologi, Karolinska institutet
