Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Sura bakterier förstärker växthuseffekten

Nu har forskare för första gången upptäckt att även bakterierna i världshaven påverkas av en ökande havsförsurning och det kan leda till minskad syreproduktion och sämre koldioxidupptag hos mikroalgerna.

Publicerad
Marina bakterier påverkas mer av havsförsurningen än forskare tidigare trott.
Bild: iStock

I varje liter havsvatten finns cirka en miljard bakterier som bryter ner organiskt material och på så vis renar vattnet och återför näringsämnen som fosfor och kväve in i systemet. Samtidigt producerar de viktiga vitaminer och hormoner som algerna behöver. Nu har forskare från Linnéuniversitetet upptäckt att bakterierna påverkas negativt när deras livsmiljö blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. De tvingas då ställa om sin ämnesomsättning från nedbrytning till att hantera den högre syrahalten. Detta gör bakterierna genom att pumpa ut protoner som diffunderat in i de encelliga organismerna.

– Bakterierna tvingas lägga energi på något de inte vill och blir på så sätt mindre effektiva på att rena vatten. Då blir det inte heller lika mycket syntetisering av vitaminer och hormoner, säger Jarone Pinhassi, professor vid Linnéuniversitetet.

Nästan hälften av all fotosyntes och syreproduktion sker i havet och utförs av mikroalger. Genom fotosyntesen fixerar de stora mängder koldioxid, närmare bestämt cirka 480 miljoner ton koldioxid dagligen, enligt Jarone Pinhassi. Det kan jämföras med de mänskliga utsläppen från fossila bränslen på cirka 110 miljoner ton per dag.

– Ganska små störningar i balansen hos de mikrobiella ekosystemen i havet kan få stora konsekvenser, säger Jarone Pinhassi.

Experimenten genomfördes under nio dagar utanför Barcelona i Spanien. Vatten hämtades upp i stora tankar. Till hälften av tankarna tillsattes näring för att aktivera en algblomning. Till den andra hälften tillsattes ingen näring. Detta skulle efterlikna kustnära miljöer som ofta är övergödda, respektive pelagiska miljöer långt ute till havs, som ofta är näringsfattiga. Vattnet i tankarna bubblades med koldioxid för att sänka pH-värdet med 0,2–0,3 enheter, för att simulera den nivå som antas råda i havet år 2100 om förbränningen av fossila bränslen fortsätter som i dag.

Det forskarna såg var en drastisk skillnad i genuttryck mellan bakterierna i de olika tankarna. När pH-halten sjönk i det vatten som inte tillsats näring aktiverades 300 olika gener. Motsvarande siffra i det näringsrika vattnet var 40 gener. Ungefär en tredjedel av de 300 generna som aktiverades användes för att hantera den surare miljön.

– Artsammansättningen i haven kan ändras på sikt, men det är väldigt svårt att förutsäga i dagsläget. Men om tio år kommer vi nog att kunna se vilken inverkan det har haft, säger Jarone Pinhassi.

Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor