Så vaknar naturen

Myror + vitsippor: Till skillnad från till exempel humlor och getingar övervintrar hela myrkolonin, inte bara den befruktade honan. Det ger ett försprång när våren kommer. Vitsippan, som också är tidig, lockar myrorna att bära i väg dess frön, som slår rot och skjuter så kallade jordstammar. Därifrån växer genetiskt identiska blommor upp.

Hassel: En av de första växterna som vaknar efter vintern är hasseln. Den är så temperaturkänslig att den kan börja släppa ut pollen redan i december.

Grävling: När grävlingarna vaknar ur sin vinterdvala och ger sig ut för att leta mat och potentiella partner i nya områden måste de korsa bilvägar. Ett säkert vårtecken är därför överkörda grävlingar längs Sveriges vägar. Forskarna brukar säga att grävlingarnas habitat är fragmenterat. Vägarna är en barriär som hindrar inte bara grävlingar utan de flesta av skogens djur. Ett försök att minska problemet är att bygga broar eller tunnlar där djuren ska kunna passera riskfritt.

Kiselalger: Under vintern bryts dött organiskt material ner i havet, så att näringsämnen som kväve och fosfor frigörs. När den tidiga vårens stormar drar fram rörs näringsämnena upp i vattenmassan. Överskottet av näringsämnen och det ökande solljuset leder till en kraftig algblomning av främst kiselalger. Detta skapar dock sällan rubriker, eftersom badsäsongen inte har börjat ännu.

Riddarskinnbagge: Under soliga vårdagar kryper riddarskinnbaggarna ut ur sina gömslen, där de övervintrat i klippskrevor och husväggar. På Gotland har riddarskinnbaggen fått namnet körkmack, då baggarna ofta sitter i stora klungor på kyrkväggar. Skinnbaggen är Gotlands landskapsinsekt.

Fladdermöss:  I grottor, kyrkor och sommarstugor kan man råka väcka fladdermöss på vintern. De söker sig till mörka och ostörda platser där de sitter tätt tillsammans för att hålla värmen. När vårtemperaturen blir tillräckligt hög ger sig fladdermössen ut på jakt efter de insekter som har vaknat i vårvärmen.

Maneter: Själva maneten, eller medusan, är bara ett av flera stadier i en manets livscykel. De flesta synliga maneter överlever inte vintern. I stället är det polyperna som för generationen vidare. Polypen sitter fast på botten, och när den växer skivar den av toppen, som bildar maneter. På våren är maneterna mycket små, näst intill osynliga. Under sommaren växer de, i takt med att tillgången på mat ökar. Under sensommaren har maneterna blivit stora och då parar de sig. De befruktade äggen utvecklas till larver som simmar mot botten där de sedan sätter sig under vintern och bildar en polyp.

Humlor: Hos humlorna är det bara de befruktade honorna som överlever vintern. De vaknar tidigt och kan börja flyga redan vid minusgrader. Genom att öka sin förbränning kan de höja kroppstemperaturen över de 30 grader som krävs för att kunna flyga och sedan lägga ägg. Värmen är bland annat nödvändig för att det resilin som humlan har vid vingbaserna ska fungera. Resilin är ett av världens mest elastiska ämnen och får humlans vingar att fjädra tillbaka i hög fart – så att musklerna bara behöver arbeta åt ena hållet.