Berusat vittne får bra betyg

Av en grupp försökspersoner fick hälften dricka alkohol tills de hade 0,7–0,8 promille i blodet, vilket för en genomsnittsperson motsvarar en påtaglig berusning. De övriga var nyktra. Sedan fick allihop se en film med ett gräl mellan en man och en kvinna som slutade i fysiskt våld.

Därefter fick de svara på frågor om händelseförloppet, bedöma hur aggressivt personerna agerat och vems fel det var att situationen urartade.

De alkoholpåverkade var lika tillförlitliga, och berättade lika mycket om klädsel och objekt som de nyktra. Men de hade svårare att återge längre händelsekedjor och konversationer. De var också mindre berörda av aggressiviteten och bedömde våldet som mindre allvarligt.

– Resultaten visar att man inte kategoriskt bör avfärda information som otillförlitlig när den kommer från alkoholpåverkade vittnen, säger Malin Hildebrand Karlén, forskare vid institutionen för psykologi vid Göteborgs universitet och författare till den nya avhandlingen.

Båda försöksgrupperna uppnådde bäst resultat då de fritt fick återge sin berättelse på plats i direkt anslutning till händelsen, och sedan återberätta den en vecka senare. För att den förhörsmetoden ska ge goda resultat krävs dock att vittnena får berätta helt fritt. Vid ledande frågor kan alkoholpåverkade vittnen lägga in falska minnen som kan skapa konkurrerande minnesbilder, vilket stör deras bild av det faktiska händelseförloppet.

Christian Diesen är professor emeritus vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet och har lång erfarenhet av rättspsykologi:

– Alhoholpåverkan anses generellt ge utsagan ett lägre bevisvärde. Avhandlingen visar möjligen att denna uppfattning bör nyanseras något. Att berusade är mer överslätande i sin bedömning av allvaret i en händelse är däremot en punkt där avhandlingen bekräftar en trolig allmän domarerfarenhet.

Ett vanligt problem är att alkoholpåverkade personer, både misstänkta och vittnen, använder berusningen som ursäkt för att inte minnas, även när minnet finns att tillgå. Att minnen tas upp och präglas in under berusning är styrkt, men berusningen är bekväm att skylla på vid eget ansvar eller för att slippa peka ut någon. Därför finns en viss skepsis mot berusade personer då de kan ha motiv att framställa sina minnen på ett särskilt sätt.

– Metoden som använts, att återberätta direkt i anslutning till en händelse med en uppföljning, skulle kunna medverka till att nyansera bilden och öka trovärdigheten för berusade vittnen. Men det brukar ta tid innan nya kunskaper av det här slaget introduceras, säger Christian Diesen.