Framgång i skolan kopplad till våra gener
Människor med hög utbildning skiljer sig genetiskt från lågutbildade. Men miljön är viktigare.
Bild: iStock
Hur lång utbildning olika individer skaffar sig beror i första hand på undervisningens kvalitet och en lång rad andra faktorer i miljön. Men tvillingstudier tyder på att drygt en femtedel av skillnaderna är genetiska.
Nu har en internationell forskargrupp hittat 74 platser i arvsmassan som skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade personer. Forskarna var tvungna att genomföra en av historiens största genetiska studier för att få statistiskt säkra resultat. Allt som allt ingick närmare 300 000 människor.
De genetiska fynden förklarar mindre än en halv procent av skillnaderna i antalet utbildningsår. Eftersom tvillingstudierna visar att ärftligheten är större än så, finns det sannolikt ytterligare tusentals eller miljontals ännu okända genetiska variationer som också spelar en roll. Så med dagens kunskap är det lönlöst att försöka avgöra hur lång utbildning en viss person kommer att klara av med hjälp av ett gentest.
– För en individ betyder detta i princip inget alls, säger Robert Karlsson, statistiker på Karolinska institutet och en av 253 medförfattare till en rapport i tidskriften Nature.
Däremot anser han att resultaten är mycket intressanta för hur mänskligt tänkande fungerar i stort. De genetiska skillnaderna finns huvudsakligen i delar av arvsmassan som reglerar gener i hjärnan. Många av dem är viktiga för hur nervceller kopplar ihop sig under fosterutvecklingen.
– Det här ger nya möjligheter för att börja förstå vad som skapar förmågan till kognition i hjärnan, säger Robert Karlsson.
