Lång nattfasta tidigt tecken på undernäring
En ny studie från Uppsala universitet ger vården bättre möjligheter att förebygga undernäring bland äldre patienter.
Bild: Istockphoto
Nattfastan, tiden mellan dagens sista måltid och nästkommande dags första, bör inte överstiga elva timmar för äldre patienter. I annat fall ökar risken för att drabbas av undernäring.
Det framgår av en ny studie vid Uppsala universitet, där 1 771 patienter i åldrarna 65–99 år deltog. Av de undersökta patienterna var 65 procent drabbade, eller låg i riskzonen för att drabbas, av undernäring. De patienter som hade en nattfasta längre än elva timmar löpte 67 procent högre risk för att av drabbas.
Enligt dietisten Lisa Söderström vid Uppsala universitet, som nyligen presenterade den nya studien som en del av sin avhandling, ter det sig naturligt att matvanorna förändras med åldern:
– När man blir äldre blir smaklökarna sämre, och man tappar även en del av sin aptit. Många som lever ensamma kan då ha extra svårt att få i sig tillräckligt med energi, säger hon.
Att upptäcka problemen i förväg kan vara svårt. Risk för undernäring behöver inte hänga samman med kroppsvikt, även om den nya studien visar att det är bättre att väga för mycket än för lite.
Förutom nattfastan har antalet måltider per dag betydelse för patienternas näringstillstånd. För att få i sig tillräckligt med näring bör man äta tre stora mål per dag, och åtminstone ett mellanmål. För de personer som åt tre mål mat eller färre per dag var risken för undernäring tre gånger så hög.
Sedan 2015 har Socialstyrelsen en föreskrift som kräver att vårdgivare ska ha fastställda rutiner för förebyggande och behandling av undernäring. Enligt Lisa Söderström behövs det även nya rutiner i vårdens kontakter med äldre patienter:
– Förhoppningen är att alla patienter över 65 år ska screenas för undernäring. Studien visar att problemet är så pass utbrett.
Tommy Cederholm är överläkare i geriatrik på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han välkomnar den nya studien, och hoppas att den bidrar till att öka kompetensen inom området.
– En lång nattfasta gör att man klämmer in måltiderna under allt färre timmar. Då får personen inte i sig tillräckligt med näring. Tanken är att vi inom vården bättre ska utnyttja sena kvällar och tidiga morgnar, kanske bara med ett mindre mellanmål, säger han.
För den drabbade leder diagnosen många gånger till en negativ inverkan på vardagslivet.
– Man blir kraftlös, mindre rörlig, vilket också leder till att man isolerar sig. På sikt kan det leda till depressioner, säger Tommy Cederholm.
Undernäring kan få än mer långtgående konsekvenser för de drabbade. Risken att dö inom en femårsperiod är nästan fyra gånger högre för undernärda jämfört med de som är välnärda.
