Nya ämnen har fått egna namn
Nihonium, moscovium, tennessine och oganesson – nya grundämnen har nu döpts av sina upptäckare. Namnen är preliminära fram till november i år, då tiden rinner ut för ändringsförslag.
Bild: Johan Jarnestad
De fyra nya grundämnena upptäcktes redan för några år sedan, men tas upp i det periodiska systemet först efter att två oberoende experiment bekräftat dem. Nu har två internationella organisationer, en för fysiker och en för kemister, godkänt upptäckterna och de föreslagna namnen.
Nihonium, med atomnumret 113, upptäcktes vid Riken-institutet i Japan och har döpts efter ett av namnen på landet. Moscovium, med atomnummer 115, identifierades på motsvarande sätt i Moskva. Tennessine, 117, kommer från den amerikanska staten Tennessee där laboratoriet Oak Ridge har sin hemvist. Och med namnet oganesson (118) hedras den ryska kärnfysikern Jurij Oganessian, född 1933, som blir den andra levande personen som får ett ämne uppkallat efter sig.
Med dessa nya grundämnen är nu rad 7 i det periodiska systemet helt fylld. Men det blir nog inte så många tillfällen att använda de nya namnen. Ämnena är mycket kortlivade och sönderfaller radioaktivt på rekordtid, det tyngsta med en halveringstid på mindre än en millisekund. Det är en av orsakerna till att ämnena är så sällsynta. Till exempel har forskarna bara lyckats framställa 15 atomer av ämnet tennessine.
Forskarna är oense om hur många grundämnen det periodiska systemet kan rymma. Några hävdar att det inte kan finnas ämnen med atomnummer som överstiger 137, andra att det periodiska systemet tar slut vid omkring 173. Åter andra tror inte att det finns någon naturlig gräns för antalet möjliga grundämnen.
