Första ljusexperimenten med antiväte
Nu har fysikerna lärt sig att handskas så bra med de ömtåliga anti-atomerna, att de kan studera deras inre struktur.
Bild: Maximilien Brice, CERN
För första gången har fysiker vid det europeiska partikelfysiklaboratoriet Cern lyckats göra experiment där de kan se ljus absorberas av anti-väte.
– Det har ju varit det stora målet hela tiden! säger Svante Jonsell på Stockholms universitet, som arbetar med teoretiska beräkningar och simuleringar för experimentet.
Antimateria skapas hela tiden i radioaktiva sönderfall, i processer i rymden och i partikelfysikernas experiment. Men så fort en antipartikel möter en vanlig partikel förintas de båda. Därför har fysikerna på Cern jobbat i många år med utmaningarna kring att skapa antiatomer och kontrollera dem. Nu har de alltså slutligen nått så långt att det går att göra samma sorts försök som på vanliga atomer.
Där en vanlig väteatom består av en proton och en elektron har antiväte en antiproton och en positron (elektronens antipartikel). Atomer kan bara ta upp och sända ut ljus av vissa våglängder, som är specifika för varje grundämne. Syftet med ljusexperimenten är att utforska om samma våglängder gäller för både väte och anti-väte.
– Nu kan vi jobba vidare och börja mäta upp det här mer noggrant, säger Svante Jonsell. Grundtipset är att väte och antiväte ska stämma överens, om fysiken vi känner till stämmer. Men vi måste ju testa det.
Antiatomerna kan bära på svar på några av fysikens gåtor. Eftersom partiklar och antipartiklar alltid uppstår och förintas i par är det fortfarande oförklarligt varför det finns så mycket materia i vårt universum. Ett annat försök som görs med antiatomerna vid Cern är att testa om de reagerar likadant på gravitation som vanliga atomer gör, och inte faller uppåt.
