Hitta rätt väg med Europas nya satelliter
Efter 17 år av utveckling är Europas eget system för satellitnavigering invigt. Det heter Galileo – och ska minska beroendet av militära system.
Satellitnavigering är beroende av precisa klockor. Varje Galileo-satellit har fyra atomklockor ombord. Nio av dessa klockor har dock krånglat, något som nu undersöks av ESA.
Bild: Esa
Många har i dag svårt att navigera utan hjälp av gps (global positioning system). Det få kanske vet är att gps-systemet drivs av USA:s militär och kan strypas när som helst, av strategiska skäl. Det gäller även det andra stora systemet för satellitnavigering, ryska GLONASS (global navigation satellite system).
Men nu finns ett civilt europeiskt alternativ. EU-kommissionen och den europeiska rymdorganisationen ESA sjösatte strax före jul Galileo.
– Det är en otroligt viktig infrastruktur. Vi kan inte alltid lita på att vi har tillgång till gps, säger Robert Lundin på Rymdstyrelsen.
Än så länge består Galileo av 18 satelliter som snurrar runt jorden och skickar ut exakt information om tid och position med hjälp av radiovågor. Det räcker ännu inte för att ge full täckning, utan signalerna måste kompletteras med gps. Helt självständigt blir Galileo först år 2020, då alla de 30 satelliterna ska ha placerats i sina omloppsbanor.
– Det betyder att Europa för första gången får tillgång till ett civilt system som vi själva styr över, säger Robert Lundin.
Hitills finns få mottagare för Galileo på marknaden, men i takt med att systemet byggs ut väntas allt fler mobiltelefoner och andra apparater förses med hårdvara som kan ta emot signalerna.
Till 2018 ska det bland annat finnas mottagningsmöjligheter för Galileo i alla nya bilar som typgodkänts i Europa.
På sikt kommer de flesta telefoner och andra apparater att ha chip som klarar alla navigeringssystem. Det gör att täckningen kommer att bli betydligt bättre, till exempel i städer där hus kan skymma sikten mot himlen.
Galileo ska också göra det lättare att hitta försvunna personer till havs eller i bergen, eftersom satelliterna ingår i ett internationellt satellitbaserat räddningsprogram. Enligt EU-kommissionen ska tiden för att lokalisera en person kunna minska från timmar till tio minuter.
Europeiska myndigheter får tillgång till en säker, krypterad version som ska kunna användas till exempel vid olika krissituationer.
Utvecklingen har dock varit kantad av ekonomiska och tekniska problem. När EU-kommissionen först stakade ut projektet 1999 låg budgeten på knappt tre miljarder euro och Galileo skulle tas i drift 2008. Prislappen för EU:s skattebetalare har senare stigit till tio miljarder euro.
