Kan global uppvärmning leda till fler vulkanutbrott?

Somrarna i Europa i början av 500-talet var varma men egentligen inte exceptionellt varma. ”Bakgrundsklimatet” hade dock inget med vulkanutbrotten att göra. Om klimatet hade råkat vara kallare än det var när de två stora vulkanutbrotten år 536 och 540 inträffade, så hade förmodligen klimatet efter vulkanutbrotten blivit ännu kallare än det blev.

Sannolikheten för att två så stora vulkanutbrott ska inträffa igen så kort tid efter varandra är naturligtvis liten, men det kan mycket väl hända. I så fall skulle en global nedkylning inträffa igen, som blir mest märkbar sommartid på norra halvklotet. Den fortgående globala uppvärmningen, från människans utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid), skulle då ”maskeras” av nedkylningen från vulkanutbrotten i upp till ett par årtionden. Men eftersom halten av växthusgaser skulle fortsätta att stiga under tiden, så skulle jordens klimat inte bara bli lika varmt som innan, utan sannolikt ännu varmare, direkt efter att den nedkylande effekten från vulkanutbrotten klingat av.

Det är svårt att förutse lång tid i förväg när stora vulkanutbrott ska äga rum. Genom seismografiska mätningar i markytan och ökade utsläpp av gaser från vulkaner, innan de får utbrott, kan utbrott dock ofta förutspås en liten tid i förväg. Vissa vulkanexperter menar att det också i någon mån går att förutse vulkanutbrott i och med att magman tycks behöva vara ungefär 750 grader för att ett vulkanutbrott ska äga rum. Enligt vissa teorier skulle både fler jordbävningar och fler vulkanutbrott kunna inträffa när glaciärer smälter bort i och med den globala uppvärmningen, eftersom trycket på jordskorpan då minskar. Något sådant samband har dock inte kunnat bevisas ännu.

/Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker och klimatforskare, Stockholms universitet