Att bädda för önskat beslut
Det pratas mycket om nudging nu – ibland med en ton av att det ska rädda oss från såväl privat ohälsa som global uppvärmning. Men många dåliga beslut fattar vi ju trots allt medvetet och med viss bestämdhet. Hur stor effekt menar man att nudging kan få?
/Lennart
Nudging är ett sätt att förändra människors beteende genom att man designar själva beslutssituationen. Inga beslutsalternativ tas bort, inte heller förändrar man de ekonomiska incitamenten – i stället förlitar man sig på insikter från beteendevetenskap när man bestämmer hur beslutet, de olika valmöjligheterna eller de möjliga konsekvenserna av beslutet presenteras. En nudge kommer aldrig att fungera på någon som inte vill ändra sitt beteende, men för den som vill ändra sitt beteende kan en nudge ge effekt, exempelvis genom att synliggöra ett specifikt val eller subtilt påminna om varför ett specifikt beteende är önskvärt.
Det är sant att många beslut, som kan vara rent ut sagt dåliga för individen (eller för samhället i stort), fattas medvetet. I dessa fall kommer en nudge inte att fungera. Om vi är intresserade av en förändring i dessa fall krävs andra styrmedel, exempelvis skatter, subventioner, regleringar eller utbildning. Vi vet dock att det skulle vara både svårt och kostsamt för samhället att enbart förlita sig på sådana mer traditionella styrmedel för att åstadkomma beteendeförändringar som krävs (ur ett folkhälso- eller miljöperspektiv). Därför blir slutsatsen ofta att nudging kan fungera som ett välbehövligt och utmärkt komplement till andra styrmedel för att uppnå beteendeförändringar, men att det inte är en universallösning.
Exakt hur långt man kan komma med nudging och hur det bäst bör kompletteras med andra styrmedel är förstås en väldigt intressant och aktuell fråga. Det är en av de frågor som sysselsätter forskarna inom området.
/Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi, forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi
