Läsplatta inte alltid pedagogisk

I en ny doktorsavhandling visar Malin Nilsen vid Göteborgs universitet att det är problematiskt att utgå från att de så kallade pedagogiska apparna uppfyller det de lovar.

– Barnen lär sig i första hand att spela med apparna, de tar inte till sig av det pedagogiska innehållet i någon större utsträckning. För att det ska ske krävs att läraren är mycket aktiv tillsammans med barnet, säger Malin Nilsen.

I sin forskning har Malin Nilsen följt barn som får spela memory-liknande spel både analogt och digitalt. De analoga aktiviteterna är tävlingsinriktade och kretsar kring barnens samtal om och fysiska hantering av spelbrickorna som räknas, sorteras och tjuvkikas på. Men när barnen spelar memory digitalt arbetar de individuellt och den mesta av tiden går ut på att utforska appens inställningar och på att spela och vinna över appen genom trial-and-error, alltså att gissa, snarare än att göra strategiska val.

En av Nilsens slutsatser är att det är viktigt att inta ett kritiskt förhållningssätt i skolarbetet till digitala hjälpmedel, eftersom det finns starka ekonomiska krafter som vill sälja in sina produkter till förskolor.

Frågan om digital teknik i förskolan är högaktuell eftersom den införs som ett obligatoriskt kunskapsinnehåll och pedagogiskt verktyg i läroplanen för förskolan den 1 juli 2019. Av läroplanen framgår bland annat att förskolebarnen ”ska utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik”.