Här kommer framtidens läkemedel

Ett piller som tar bort onödiga extrakilon, trimmar hjärnan och förbättrar fysiken till maratonklass. Ett sådant piller kunde vi läsa om i tidningarna i höstas.

Problemet är bara att det här drömpillret inte finns än – så som det framstod på sina håll – utan endast är en idé om en mekanism för ett framtida läkemedel. Preparatet har hittills gett lovande resultat i tester på möss. Men framgångsrika djurförsök innebär inte att ett nytt läkemedel är inom räckhåll. Faktum är att de allra flesta satsningar på att utveckla nya läkemedel misslyckas.

Efter rena provrörsförsök är tester på djur bara ett första steg. Om djurförsöken faller väl ut måste läkemedelskandidaten sedan gå igenom tre olika faser av kliniska studier där den prövas på människor. Av de substanser som kommer så långt som till den första av de tre faserna är det färre än en av tio som tar sig hela vägen fram till godkänt läkemedel.

Trots alla hinder på vägen går det att se vissa trender i utvecklingen av nya behandlingar. Forskning & Framsteg har talat med experter inom olika områden och tagit en titt i läkemedelsföretagens forskningsportföljer, för att få reda på vilka läkemedel som i dag är under utveckling, och som har kommit så långt att de nu prövas på människor.

Det område som läkemedelsindustrin satsar allra mest på är cancer. Inom det fältet kommer vi sannolikt att få se flest nya läkemedel under de kommande åren.

– Nu utvecklas flera lovande preparat mot cancer i urinblåsan och mot lungcancer. Där kan vi vänta oss stora framsteg, säger Sara Mangsbo, docent i experimentell klinisk immunologi vid Uppsala universitet och forskningschef på bioteknikföretaget Immuneed.

Lungcancer är den form av cancer som tar flest liv. Därför är det hoppfullt att många nya läkemedel är på gång inom just det området.

– Det är kort överlevnad i snitt för dem som drabbas av lungcancer. Så får vi framsteg där är det revolutionerande, säger Sara Mangsbo.

De läkemedel som ser lovande ut är framför allt preparat som hjälper det egna immunförsvaret att bekämpa tumörer.

Kroppens immunförsvar är ständigt redo att döda celler som visar tecken på att dela sig onormalt. Men en tumör kan sända ut signaler som blockerar immunförsvaret. En ny typ av immunterapier verkar genom att blockera dessa signaler. Därmed kan immunförsvaret angripa tumören. Några läkemedel som verkar så har redan kommit, och fler är på väg.

Men utvecklingen av nya strategier mot cancer handlar inte längre bara om att hitta nya läkemedel mot olika sorters tumörsjukdomar. Alltmer fokus läggs på att med hjälp av gentester välja just de läkemedel som är rätt för varje enskild patient. Två patienter med till exempel bröstcancer kan ha hjälp av helt olika läkemedel beroende på vilka mutationer som finns i deras cancerceller.

Dagens gentester brukar ta fasta på några få genförändringar. Men forskare knutna till universitet och läkemedelsföretag är eniga om att gentester kommer att bli vanligare och användas för att hitta allt fler mutationer.

– Att en patient har bröstcancer eller prostatacancer säger inte läkaren så mycket, eftersom det finns ett stort antal varianter av bröstcancer och ett stort antal varianter av prostatacancer. Därför måste vi anpassa behandlingen, säger Anders Rane, professor i klinisk farmakologi vid Karolinska institutet i Stockholm.

Han menar att gentester i framtiden kommer att användas rutinmässigt inom vården, ungefär som blodvärdet och sänkan i dag.

Läkemedelsindustrin arbetar också allt mer med att utveckla verktyg för att diagnostisera tumörer. Det finns i dag tjänster som kan hitta flera hundra olika cancerdrivande mutationer.

Parallellt med att gentester gör det lättare att välja rätt läkemedel till varje patient, pågår en utveckling mot att använda genteknik för att försöka bota sjukdomar genom att förändra arvsmassan i patientens celler. Det innebär en radikalt ny behandlingsstrategi.

De läkemedel som vi har i dag fungerar i regel så att de kompenserar för en defekt i kroppen. Om en person har diabetes och saknar insulin så tillför man insulin. Om en person har cancer försöker forskarna skapa ett läkemedel som kan blockera den signal i kroppen som orsakar den onormala celldelningen. Den nya gentekniken går i stället ut på att reparera skador i arvsmassan eller tillföra nya gener som hjälper kroppen att bli frisk.

Det forskas intensivt inom det här området både vid universitet och inom läkemedelsindustrin. Och i höstas godkändes en ny sorts genterapi i USA för första gången, så kallad CAR-T-terapi. Den första behandlingen gäller en viss typ av blodcancer. Bara några månader senare godkändes en liknande metod mot cancer i lymfsystemet.

Behandlingen bygger på att man plockar ut ett slags vita blodkroppar, så kallade T-celler, från patientens blod. I laboratoriet klipps sedan genmaterial in i de vita blodkropparna så att de blir bättre på att känna igen och förstöra cancerceller. Sedan förs de genförändrade blodkropparna tillbaka till blodbanan. Tack vare genförändringen är cellerna nu bättre rustade för att bekämpa tumören.

Olika varianter av genterapi väcker helt nya frågor. Ska forskare gå in och ändra i gener? I dag är syftet att bota sjukdomar, men vad kan tekniken användas till i framtiden?

Frågorna handlar också om ekonomi. Tidigare har läkemedelsföretagen kunnat tjäna stora pengar på mediciner som används under lång tid. Ett exempel på det är blodfettssänkande läkemedel som många människor tar varje dag livet ut.

Med genterapi kan det i vissa fall räcka med en enda behandling för att bota en sjukdom. Det innebär att läkemedelsföretaget bara kommer att kunna ta betalt en gång, och inte för tusentals piller som används varje dag under många år. Därför är det sannolikt att denna enda behandling blir väldigt dyr.

Men det finns också akademiska forskargrupper som utvecklar liknande gentekniker, och vi vet ännu inte hur det kommer att påverka kostnadsbilden när de också når målet. Exempelvis arbetar en grupp vid Uppsala universitet med en genterapi som är mycket snarlik den allra första CAR-T-behandlingen som godkändes i höstas.

En ytterligare fråga är vad som händer med patenträtten. Läkemedelsföretagen är vana att ta patent på substanserna de utvecklar. Men kan företag ta patent på en metod där patientens egna celler används? Som det ser ut i dag tar läkemedelsföretaget patent på det genmaterial som klipps in i patientens celler. Men läget för framtiden är oklart.

De två första genterapierna i sitt slag gäller olika cancerformer, men det finns utvecklingsprojekt med genterapi inom vitt skilda områden.

Läkemedelsföretaget Pfizer utvecklar nu en behandling mot blödarsjuka som använder genteknik. Det finns olika former av blödarsjuka med olika svårighetsgrad. Gemensamt för dem alla är att blodet inte koagulerar som det ska, vilket gör det svårt att stoppa en blödning.

I dag behandlas blödarsjuka genom att patienten får sprutor med de koagulationsfaktorer som saknas. Nu utvecklar läkemedelsföretaget i stället en metod som går ut på att tillföra gener som gör att kroppen själv kan producera de komponenter som behövs för att blodet ska kunna levra sig.

Forskarna plockar ut en frisk gen från en människa och stoppar in den i ett virus, som via blodsystemet ges till en person med blödarsjuka. Viruset kommer att ta sig till patientens lever och lämna av den friska dna-strängen till de celler som producerar koagulationsfaktorer, så att de kan fungera igen.

Utvecklingen av behandlingen är i fas 2, vilket innebär att läkemedlet nu testas på människor som har blödarsjuka.

Om just den här behandlingen kommer att bli en godkänd metod är svårt att veta i dag, men flera andra behandlingar mot olika sjukdomar som bygger på liknande principer är också under utveckling. Med stor sannolikhet kommer några av dessa att nå hela vägen fram till användbara läkemedel inom de närmaste åren.

Det ska också sägas att det finns risker med den nya gentekniken. Bland annat avled fem personer av det allvarliga tillståndet hjärnödem i samband med en prövning av en CAR-T-terapi mot en akut form av blodcancer. Hjärnödem innebär att vätskehalten stiger i hjärnvävnaden så att trycket inuti huvudet ökar. Utvecklingen av den behandlingen lades ner. Men i andra sammanhang har metoden alltså gett bra resultat.

Tillbaka till träningspillret. Hur blir det med det? Kommer vi att få se något sådant inom en någorlunda snar framtid?

Den mekanism som idén bygger på går ut på att påverka gener inblandade i fettmetabolismen, för att få kroppen att i högre grad använda fettreserver före kolhydrater vid fysisk aktivitet. Det är den amerikanske professorn Ronald Evans som tillsammans med sina kolleger arbetar med idén.

Tanken är att hjälpa rörelsehindrade personer, eller andra som på grund av sjukdom inte kan motionera, att få de positiva effekterna av rörelse.

Det är svårt att bedöma om Ronald Evans eller någon annan kommer att lyckas, eftersom utvecklingen än så länge befinner sig i ett så tidigt skede. John-Olov Jansson, professor i obesitasforskning vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, påpekar att motion är en komplicerad process som påverkar många organ.

– Jag har därför svårt att tro att man med hjälp av ett enda läkemedel kan uppnå alla de goda effekterna, säger han.

Samtidigt tycker han att idén är intressant och utesluter inte att den någon gång i framtiden kan leda till ett läkemedel som åtminstone till viss del efterliknar de effekter vi får av träning.