Hyllning till ett bortglömt vrak

1 | Vad är Riksäpplet?

– Ett stort vrak efter ett av den svenska flottans största skepp. Det byggdes i början av 1660-talet och sjönk 1676, efter att ha flytt från slaget vid Öland. Skeppet ankrade vid Dalarö skans strax utanför Stockholm. Sedan kom det på drift vid en storm och sjönk.

2 | Vad har arkeologerna gjort med vraket?

– Den arkeologiska historien är obefintlig! Det är därför jag har skrivit boken. Jag tycker att Riksäpplet är ett intressant vrak. Det finns många intressanta vrak i Östersjön – men vissa vrak faller i glömska och andra lyfts fram. I boken försöker jag belysa varför.

3 | Varför föll Riksäpplet i glömska?

– Nästan direkt efter förlisningen så förteg man att skeppet hade sjunkit. Man ville inte tappa ansiktet. Kort innan hade Svärdet och Kronan förlorats i strid, men Riksäpplets förlisning var så snöplig så det ville man inte prata om ens när det hände.

4 | Varför har Riksäpplet inte undersökts arkeologiskt?

– För det första så saknas en hjälteberättelse kring skeppet. De kända vraken har ofta påträffats under ovanliga omständigheter. För att ett vrak ska bli känt så ska det vara välkänt från början – och sedan borttappat. Som Vasa eller Kronan till exempel – de finns redan i det historiska medvetandet innan de hittas. När de sedan påträffas blir upptäckaren en sorts hjälte. Anders Franzén är ett jättebra exempel. Detta är en klassisk arkeologisk dramaturgi som vi sett i många filmer. Riksäpplet kan inte placeras i ett befintligt historiskt sammanhang, eftersom vrakplatsen varit känd sedan förlisningen. Det har inte kunnat upptäckas, för det har så att säga aldrig varit borttappat.

5 | Vad hände med vraket efter förlisningen?

– Man bärgade kanonerna. Det gjorde man alltid om man kunde, för de var värdefulla och relativt enkla att bärga. Sedan har man successivt bärgat andra delar av skeppet, virke till exempel. Men trots det så finns mycket kvar. Skeppet ligger på 10–15 meters djup utanför Dalarö. Sedan har en del sportdykare varit där och dykt, men inte så många arkeologer.

6 | Vilken är den viktigaste lärdomen från din forskning?

– Dels att man med enkla medel kan skaffa sig mycket marinarkeologisk information, om man är intresserad. Dels att museisamlingar kan användas även för marinarkeologi. Delar av boken bygger på tidigare fynd som lämnats in till olika museer men som inte tidigare uppmärksammats och publicerats. Sedan är det tydligt att marinarkeologi ofta handlar om att bekräfta och illustrera historier man redan kände till.